Vad är folkhälsa?
Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hälsa och ohälsa i befolkningen. Det handlar både om nivån, till exempel medellivslängden i befolkningen, och om fördelningen av hälsa, till exempel medellivslängden i olika grupper i befolkningen.
Vad är folkhälsoarbete?
Syftet med folkhälsoarbete är att verka för en god hälsa i befolkningen och att minska ojämlikheter i hälsa mellan olika grupper i samhället. Det handlar alltså inte bara om att befolkningens hälsa ska vara så god som möjligt, utan också om att den ska vara jämlikt fördelad.
Folkhälsoarbete består av två kompletterande delar:
- hälsofrämjande insatser
- sjukdomsförebyggande insatser
Hälsofrämjande insatser syftar till att främja hälsa och stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Detta görs genom att stärka människors tilltro till sin egen förmåga och öka kontrollen över den egna hälsan. Sjukdomsförebyggande insatser, eller prevention, innebär att förebygga utvecklingen och minska svårighetsgraden av sjukdomar, skador eller sociala problem.
Folkhälsoarbete kan riktas till individer, grupper eller hela befolkningen. Insatser kan också riktas mot de arenor där människor lever och verkar, som exempelvis bostadsområden eller skolan. Målet är att skapa sammanhang och miljöer som främjar god och jämlik hälsa och som ger individen förutsättningar att ta ansvar för sin hälsa.
Bildspel om folkhälsa och folkhälsoarbete
Som stöd för att förklara grunderna i folkhälsa och folkhälsoarbete finns ett bildspel som är fritt att använda för den som vill. Där beskrivs bland annat hälsoutvecklingen över tid, hälsans fördelning i befolkningen och socioekonomiska skillnader i hälsa. Välj gärna ut bilder för att skapa en egen presentation om ämnet.
Introduktion till folkhälsa
Powerpoint, 10.1 MB.
Kortversionen av bildspelet innehåller de viktigaste begreppen och perspektiven i folkhälsoarbete.
Introduktion till folkhälsa - kortversion Powerpoint, 8.2 MB.
Östgötamodellen för jämlik hälsa
Hälsan formas genom ett samspel av många olika faktorer så som kön, arv, livsstil, utbildning, försörjningsmöjligheter och samhällsekonomi. Östgötamodellen för jämlik hälsa illustrerar hur hälsans bestämningsfaktorer hänger samman och tillsammans påverkar skillnaderna i hälsa. De orangefärgade områdena är strukturella faktorer på samhällsnivå som är direkt politiskt påverkbara. Dessa är avgörande för de individuella (grå) bestämningsfaktorerna för hälsa.
Senast uppdaterad