Mer individanpassad vård vid KOL
Hur kan vården tidigare upptäcka och bättre bedöma försämringar vid KOL? I sin avhandling undersöker specialistsjuksköterskan Petra Jacobson hur egenmonitorering kan bidra till att upptäcka och förutsäga försämringsperioder, hur dessa kan bedömas och hur sjukdomen skiljer sig mellan olika patientgrupper.
Petra Jacobson är specialistsjuksköterska vid lungmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping och doktorand vid Linköpings universitet. Tre av studierna i hennes avhandling utgår från eHälsodagboken, ett forskningsprojekt som genomfördes inom Region Östergötland, där patienter med avancerad KOL dagligen registrerade sina symtom i hemmet genom egenmonitorering med hjälp av en digital penna. Den fjärde studien bygger på data från BRONCHO-SCAPIS, en multicenterstudie som genomfördes vid sex universitetssjukhus i Sverige.
Resultaten visar bland annat att förändringar i slemproduktionen kan vara en tidig signal om en kommande försämringsperiod och att olika sätt att klassificera försämringar kan ge olika bedömningar av svårighetsgraden. Forskningen tyder också på att KOL hos personer som aldrig har rökt kan vara en annan variant av sjukdomen än den som vanligtvis förknippas med rökning, säger Petra Jacobson.
Nationellt uppmärksammad
År 2024 fick Petra Jacobson Vårdförbundspriset för sitt arbete med att omsätta forskning i klinisk praktik genom att införa egenmonitorering för patienter med KOL. Arbetet har bland annat bidragit till ökad trygghet för patienterna, bättre förståelse för den egna sjukdomen och närmare kontakt med vården. Forskningen har uppmärksammats nationellt och ligger till grund för fortsatt utveckling och vetenskaplig utvärdering av digitala arbetssätt inom KOL-vården. Efter disputationen fortsätter Petra Jacobson sin forskning i eKOL-studien, där man undersöker hur digital egenmonitorering kan hjälpa vården att upptäcka försämringar tidigare. Målet är att patienter med KOL ska kunna få stöd och behandling i hemmet i större utsträckning och att minska behovet av sjukhusinläggningar.
Disputation:
Tid: Måndagen den 2 november klockan 13.
Plats: Berzeliussalen, LiU
Avhandling: Exacerbations and heterogeneity in COPD: Predictions, assessments and characterisation. Handledare: Lennart Persson, LiU
Publicerad
Fler goda exempel
Aspirin minskade inte återfallsrisk
En stor klinisk fas 3-studie i Skandinavien visar att behandling med aspirin efter behandling av levermetastaser inte minskar risken för återfall.
Långvariga ögonbesvär efter covid-19
Långvariga funktionsnedsättande ögonbesvär kan sitta i en lång tid efter en covid-19-infektion och är ett folkhälsoproblem. Det visar forskning från ögonkliniken i Region Östergötland, genomförd tillsammans med forskare vid Linköpings universitet och Linnéuniversitetet.
Fettlever vanlig hos patienter med diabetes typ 2
Martin Bergrams avhandling visar att fettleversjukdom är mycket vanlig bland primärvårdspatienter med typ 2-diabetes, men att få har allvarlig leversjukdom. Resultaten talar för att vården ska rikta sina insatser till patienterna med störst risk.
Långtidsuppföljning av ovanlig hjärtinfarkt
Christos Pagonis avhandling visar att den icke-invasiva hjärtdiagnostiken har utvecklats men att invasiv kranskärlsröntgen fortfarande är det bästa sättet att diagnostisera akut spontan kranskärlsdissektion (SCAD).
De jämför effekt av obesitasbehandlingar
Hallå där Kristina Spetz, forskningskoordinator, vad är det för forskningsstudie som har startat på kirurgiska kliniken på Vrinnevisjukhuset?
Skörhetsbedömning med CFS kan förbättra logistik på akuten
Skörhetsbedömning med verktyget CFS på akuten är inte bara ett sätt att förutsäga risk för allvarliga händelser utan kan också förbättra logistiken inom vården. Det visar specialistläkaren Samia Munir Ehrlingtons avhandling.