De jämför effekt av obesitasbehandlingar
Hallå där Kristina Spetz, forskningskoordinator, vad är det för forskningsstudie som har startat på kirurgiska kliniken på Vrinnevisjukhuset?
– Svår och allvarlig fetma, obesitas, är ett stort hälsoproblem. Vid Vrinnevisjukhuset behandlar vi tillståndet framgångsrikt med obesitaskirurgi för patienter med ett BMI på över 35. Obesitaskirurgi är den behandling som har starkast vetenskapligt stöd för en bestående viktnedgång men på senare tid har flera nya läkemedel kommit. I studien LightBar ska vi utvärdera både den kortsiktiga och långsiktiga effekten av läkemedelsbehandling i jämförelse med obesitaskirurgi på ett sätt som inte tidigare har gjorts. I projektet samarbetar vårt forskningsteam på Vrinnevisjukhuset med obesitasforskare på Köpenhamns Universitet och Oxford University och vi tror att resultaten kommer att få ett viktigt vetenskapligt värde för den framtida obesitasvården.
Hur går studien till?
– Vi ska följa studiedeltagarna i två år, mäta deras värden och göra laboratorieanalyser och hälsoekonomisk analys. Deltagarna lottas till att antingen behandlas med kirurgi eller få anpassad pulverkost och livsstilsråd tillsammans med läkemedel vid behov. Till exempel ska vi utvärdera rörlighet genom gångtester, mäta benkvaliteten och analysera risker och vinster med båda metoderna. Efter de två åren tar en långtidsuppföljning genom register vid.
Hur rekryteras studiedeltagarna?
– Till stor del är det patienter från kirurgiska kliniken som erbjuds plats. De som hittills har gått med är positiva och tycker det är bra att vi forskar om behandlingarna. Vi tror att också patienter från primärvården kan passa för studien om de har ett BMI på minst 35. Rekryteringen pågår under hösten och vi välkomnar förslag på studiedeltagare från primärvården.
Vilka utmaningar finns när man tar fram obesitasbehandlingar?
– Vid svår obesitas fungerar traditionella bantningsmetoder ofta dåligt på lång sikt. Kroppen anpassar sig till en högre vikt och försvarar den genom kraftiga biologiska mekanismer som ökar hungern och minskar energiförbrukningen när man går ned i vikt. Det gör att många upplever en ständig kamp mot hunger och sug. Moderna behandlingar, som obesitaskirurgi och läkemedel, kan påverka dessa mekanismer och hjälpa kroppen att acceptera en lägre vikt. För bästa resultat behövs oftast en helhetsinsats där behandling kombineras med stöd kring kost, fysisk aktivitet och levnadsvanor.
Har ni någon teori om vilken metod som är bäst?
– Vi tror att vi i framtiden kommer kunna erbjuda två bra metoder och att individuella förutsättningar styr vilken som passar bäst. I vården behöver vi lära oss att bättre se vilka patienter som passar för vilken metod.
Text: Maria Carlqvist
E-post: kommunikation@regionostergotland.se
Publicerad
Relaterad information
Fler goda exempel
Fettlever vanlig hos patienter med diabetes typ 2
Martin Bergrams avhandling visar att fettleversjukdom är mycket vanlig bland primärvårdspatienter med typ 2-diabetes, men att få har allvarlig leversjukdom. Resultaten talar för att vården ska rikta sina insatser till patienterna med störst risk.
Långtidsuppföljning av ovanlig hjärtinfarkt
Christos Pagonis avhandling visar att den icke-invasiva hjärtdiagnostiken har utvecklats men att invasiv kranskärlsröntgen fortfarande är det bästa sättet att diagnostisera akut spontan kranskärlsdissektion (SCAD).
Skörhetsbedömning med CFS kan förbättra logistik på akuten
Skörhetsbedömning med verktyget CFS på akuten är inte bara ett sätt att förutsäga risk för allvarliga händelser utan kan också förbättra logistiken inom vården. Det visar specialistläkaren Samia Munir Ehrlingtons avhandling.
Behandlingseffekt hos patienter med förträngning i halsryggen
I sin avhandling har fysioterapeuten Jard Svensson undersökt hur fysioterapeutiska och kirurgiska behandlingar påverkar patienter med förträngningar i halsryggen som samtidigt upplever huvudvärk eller yrsel.
US-läkare får Barncancerfondens doktorandbidrag
Läkaren Paulina Velasco på Barncancercentrum, Universitetssjukhuset i Linköping, har fått Barncancerfondens doktorandbidrag för kliniker. Hon delar priset med LiU-forskaren Linda Bojmar.
Vad påverkar valet av rekonstruktiv kirurgi?
Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) kräver ofta kirurgi någon gång i livet. Forskare i Linköping undersöker nu vilken typ av rekonstruktiv kirurgi patienterna blir mest nöjda med på lång sikt.