Långvariga ögonbesvär efter covid-19
Långvariga funktionsnedsättande ögonbesvär kan sitta i en lång tid efter en covid-19-infektion och är ett folkhälsoproblem. Det visar forskning från ögonkliniken i Region Östergötland, genomförd tillsammans med forskare vid Linköpings universitet och Linnéuniversitetet.
Projektet har undersökt kvarstående besvär från ögonen hos personer som har haft covid-19 utan att ha vårdats på sjukhus.
– De långvariga ögonsymtomen efter covid-19 kan visa sig som ljuskänslighet, svårigheter att läsa text, skelning, smärta i ögonen och uttalad ögontrötthet vilket påverkar patienternas vardag, säger Helen Setterud, verksamhetschef vid ögonkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping.
Hos de flesta deltagarna började besvären från några dagar upp till fyra månader efter att covidinfektionen brutit ut. De flesta hade haft besvären i minst ett år när de kom till sin första undersökning i vården. En mindre grupp hade haft symtom i mer än två år. Bland dem som haft besvär längst var en tredjedel sjukskrivna på hel- eller deltid. 73 procent av deltagarna var kvinnor.
Förändringar i immunförsvaret
Forskarna kopplar symtomen till långvarig inflammation och påverkan på nerver som styr ögonens funktion. Hos många patienter var pupillreflexen påverkad, så att ögat blev extra utsatt för ljus. Forskarna såg förändringar i tårvätskans proteiner som överensstämmer med svår covid-19. De såg också långvariga förändringar i immunförsvaret, bland annat i CD4+ T-celler. Flera proteiner var förhöjda, vilket kan tyda på förändringar i inflammation, nervfunktion och muskelaktivitet. Analyser av tårvätska och andra prover visade också förändringar som kan ha betydelse för bland annat inflammation, nerver och muskler.
– Besvären hänger samman med förändringar i ögonen som inte upptäcks vid vanliga ögonundersökningar. För att hitta dem krävs mer specialiserade tester, säger Helen Setterud.
Resultaten ger forskarna ökad kunskap om vad som kan ligga bakom de långvariga ögonbesvären efter covid-19. Nästa steg är att undersöka hur patienterna kan få bättre hjälp.
Forskargruppen:
Neil Lagali, professor i experimentell oftalmologi, LiU och Region Östergötland, Helen Setterud, verksamhetschef vid ögonkliniken och adjungerad lektor LiU, Region Östergötland, Helena Meijer, optiker vid ögonkliniken, Gunnel Andersson, ortoptist vid ögonkliniken, Björn Johansson, biträdande professor och överläkare vid ögonkliniken, Petros Moustardas, förste forskningsingenjör, LiU, Jenny Roth, doktorand i optometri, Linnéuniversitetet, António Macedo, professor i optometri, Linnéuniversitetet, Ava Dashti, doktorand, LiU.
Bilden i topp: Delar av teamet: Helena Meijer, Björn Johansson, Helen Setterud, Neil Lagali, Petros Moustardas och Ava Dashti.
Publicerad
Relaterad information
Fler goda exempel
Fettlever vanlig hos patienter med diabetes typ 2
Martin Bergrams avhandling visar att fettleversjukdom är mycket vanlig bland primärvårdspatienter med typ 2-diabetes, men att få har allvarlig leversjukdom. Resultaten talar för att vården ska rikta sina insatser till patienterna med störst risk.
Långtidsuppföljning av ovanlig hjärtinfarkt
Christos Pagonis avhandling visar att den icke-invasiva hjärtdiagnostiken har utvecklats men att invasiv kranskärlsröntgen fortfarande är det bästa sättet att diagnostisera akut spontan kranskärlsdissektion (SCAD).
De jämför effekt av obesitasbehandlingar
Hallå där Kristina Spetz, forskningskoordinator, vad är det för forskningsstudie som har startat på kirurgiska kliniken på Vrinnevisjukhuset?
Skörhetsbedömning med CFS kan förbättra logistik på akuten
Skörhetsbedömning med verktyget CFS på akuten är inte bara ett sätt att förutsäga risk för allvarliga händelser utan kan också förbättra logistiken inom vården. Det visar specialistläkaren Samia Munir Ehrlingtons avhandling.
Behandlingseffekt hos patienter med förträngning i halsryggen
I sin avhandling har fysioterapeuten Jard Svensson undersökt hur fysioterapeutiska och kirurgiska behandlingar påverkar patienter med förträngningar i halsryggen som samtidigt upplever huvudvärk eller yrsel.
US-läkare får Barncancerfondens doktorandbidrag
Läkaren Paulina Velasco på Barncancercentrum, Universitetssjukhuset i Linköping, har fått Barncancerfondens doktorandbidrag för kliniker. Hon delar priset med LiU-forskaren Linda Bojmar.