Utfall av de vanligaste könsbekräftande ingreppen

Specialistläkaren Anders Kjölhede har undersökt olika utfall av de vanligaste könsbekräftande ingreppen för patienter med könsdysfori som tilldelats kvinnligt kön vid födseln. Det är den första avhandlingen inom Region Östergötlands uppdrag om nationell högspecialiserad vård för patientgruppen.

– Trots framsteg i kirurgiska metoder råder det brist på forskning om könsbekräftande operationer för individer som tilldelats kvinnligt kön vid födseln och om peniskonstruktioner i synnerhet, säger Anders Kjölhede, specialistläkare vid hand-och plastikkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping.

För att lindra en persons upplevda könsdysfori finns flera behandlingsalternativ i vården utöver psykologiskt stöd. Till exempel finns hormonbehandling och könsbekräftande kirurgiska ingrepp som mastektomi där bröstkörtlarna tas bort, peniskonstruktion med falloplastik där penis görs av hud och fett från ett annat område på kroppen, eller metoidioplastik, där penis skapas av klitoris. Könskorrigerande kirurgiska metoder finns också för att ta bort livmoder, äggledare, äggstockar och vaginektomi (förslutning av slidkanalen).

Komplikationsrisk och sexuell livskvalitet

Anders Kjölhede har studerat operationerna för individer som vill ha könsbekräftande kirurgi från kvinnligt till manligt kön. I avhandlingen undersöks hur många kirurgiska ingrepp som utfördes för att nå ett slutresultat av de olika ingreppen för att skapa en penis. I genomsnitt får patienten räkna med att genomgå fler kirurgiska ingrepp om falloplastik väljs än om metoidioplastik väljs.

Risken för komplikationer var hög vid båda ingreppen, men allvarliga komplikationer var ovanliga. Dessutom studerades sexuell livskvalitet hos individer som väntade på att få genomgå en peniskonstruktion och de som redan genomgått en sådan operation.

– Resultaten visade inte på några skillnader mellan de två grupperna avseende sexuell livskvalitet, säger Anders Kjölhede.

I en delstudie undersöktes om vaginektomi, en operation där slidan tas bort, hade påverkan på bäckenbottenfunktionen. Resultaten visade generellt ingen påverkan på bäckenbotten. Vaginektomi var dock förknippat med komplikationer, men inte av allvarlig grad. Personer som hade genomgått mastektomi upplevde en förbättring i livskvalitet efter operationen jämfört med före, men hade upplevelsen av försämrad känsel i bröstvårta och vårtgård.

Vägleda patienter i beslut

Avhandlingen ger nya insikter om vilka aspekter av kirurgin som behöver förbättras, var ytterligare forskning behövs och ger värdefull information som kan vägleda framtida patienter i deras beslut om livsförändrande operationer.

Avhandlingen “On Aspects of Outcomes of Gender Affirming Surgery in Individuals Assigned Female at Birth with Gender Dysphoria” lades fram den 22 maj 2025. Länk till annan webbplats. lades fram den 22 maj 2025.

Text: Maria Carlqvist