Hjärnaktivitet vid Parkinson
Hjärnaktivitet vid Parkinson kopplas till kognitiv sårbarhet och kan stödja valet av apparatassisterad behandling. Det visar psykologen Tom Eeks doktorsavhandling.
Analys av hjärnans aktivitet under tester av luktminnet verkar kunna avslöja vilka Parkinsonpatienter som är kognitivt sårbara. Det kan i sin tur optimera valet av apparatassisterad behandling, visar Tom Eeks avhandling.
Nedsatt luktsinne och försämrad minnesfunktion är vanliga symtom vid Parkinsons sjukdom och kan vara tidiga tecken på utveckling av demens. Den vanliga läkemedelsbehandlingen fungerar ofta bra i början, men effekten avtar med tiden. Då kan mer avancerade, apparatassisterade behandlingar bli aktuella – men vilken behandling som passar bäst varierar från person till person.
– För de flesta patienter ger apparatassisterade behandlingar en god effekt, men hos en liten grupp kan de icke‑motoriska symtomen, som den allmänkognitiva funktionen, snabbt försämras. Det skulle därför vara värdefullt att kunna identifiera vilka patienter som passar för behandlingarna, både motoriskt och kognitivt, säger Tom Eek, psykolog vid neurologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping.
Aktivitet under luktminnestest och vila
I sin avhandling har han provat att med hjälp av analyser av hjärnaktivitet under luktminnestester och vila se om det går att identifiera patienter med kognitiv sårbarhet före valet av avancerad behandling. Avhandlingen visar att luktminnet inte bara engagerar hjärnans primära luktrelaterade områden utan även distinkta nätverk som omfattar hippocampus. Personer med Parkinsons sjukdom som uppvisade kortare och mindre frekventa aktiveringar och mindre aktivering mellan hippocampi i specifika neurala nätverk hade sämre resultat på tester som mäter luktminne, verbalt minne och arbetsminne.
– Resultaten tyder på att vissa hippocampala aktiveringsmönster, både under luktminnestester och under vila potentiellt kan fungera som markörer för kognitiv svikt vid Parkinsons sjukdom, säger Tom Eek.
Om avhandlingen:
Tom Eek disputerade den 29 januari 2026 med avhandlingen Olfaction and Memory Related Brain Connectivity: In Health and Parkinson’s Disease, vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, LiU.
Publicerad
Fler goda exempel

AI-stöd i bedömning av svårläkta sår
En AI-app för svårläkta sår har tagits fram i hand-och plastikkirurgiska klinikens forskning. Med stödet kan diabetesmottagningen US och andra kliniker utvärdera om såret läker och anpassa behandlingen direkt.
Skräddarsydda behandlingar för patienter med SLE
En del av patienterna med systemisk lupus erytematous (SLE) riskerar att få skador på olika organ. Helena Enocsson letar efter proteiner i blodet som kan visa risk att skadas i framtiden.
Ny MR-metod för att bedöma hydrocefalus
Neurokirurgen Rafael Turczynski Holmgrens doktorsavhandling visar att en ny, effektivare metod vid magnetkameraundersökningar fungerar bättre för att bedöma patienter med hydrocefalus.
AI för mer träffsäkra bedömningar
På patologen används ett AI-verktyg för att stödja läkarna i analysen av en biomarkör för bröstcancerprover. Verktyget bidrar till mer träffsäkra svar.
Högt blodtryck i tonåren en tyst risk
Redan ett blodtryck på 120/80 mmHg i tonåren kan kopplas till en högre risk för åderförfettning i medelåldern, enligt en Linköpingsstudie.
Forskningens dag om samverkan
Forskningens dag den 18 november 2025 på Universitetssjukhuset i Linköping blev inspirerande, fylld av möten, presentationer och diskussioner om forskning. Speciellt lyftes betydelsen av samverkan i forskningen för att utveckla morgondagens hälso-och sjukvård.