Innovation för kris och krig väcker intresse
Intresset är stort för hur hälso- och sjukvården kan rusta för stora påfrestningar framöver. När Katastrofmedicinskt Centrum och Innovationsarenan arrangerade en kväll på temat Innovation för stärkt hälso- och sjukvård i kris och krig, lockade det omkring 150 personer.
Hur bygger vi en mer robust hälso‑ och sjukvård rustad för kris och krig? Det var en av frågeställningarna när 150 deltagare samlades på Katastrofmedicinskt centrum i Linköping under onsdagskvällen för att höra mer om Innovation för stärkt hälso- och sjukvård i kris och krig. Pandemier, naturkatastrofer och väpnade konflikter ställer helt nya krav på förmågan att agera snabbt och effektivt. Och innovation är en av nycklarna.
– Innovativa lösningar är vägen framåt för att klara hälso- och sjukvårdens utmaningar, var budskapet från Andreas Westöö, övningschef på Myndigheten för civilt försvar och tidigare regionråd i Region Östergötland. Och det vi gör för att stärka hälso- och sjukvården i vardagen, stärker också vår förmåga i kris och krig.
Innovationsprojekt visades
Förutom diskussioner om samverkan, innovation och förutsättningar för hälso- och sjukvården i en situation av kris eller krig, fick deltagarna se olika innovationsprojekt inom beredskap och krismedicin. Representanter från hälso- och sjukvård, akademi, näringsliv och även myndigheter visade allt från blödningssimulatorer till drönare, obemannade fordon och robothundar.
– Om man har en skadad person någonstans och inte har möjlighet att skicka dit personal, kanske för att luften är full av drönare, då har vi obemannade fordon som vi kan fjärrstyra, berättade David Wiman från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Och om fordonet inte kommer hela vägen fram, kan vi gå in med robothunden och en vajer och sen dra personen till vagnen.
Gudrun Lavesson, Veronica Form och Margareta Backman från thoraxintensivvårdsavdelningen på Universitetssjukhuset i Linköping var några av besökarna. De fick bland annat veta mer om hur man kan använda drönare för att skapa sig en lägesbild av hur det ser ut på en plats från distans, vid exempelvis en olycka eller en masskadesituation.
– Vi är här för att få lite ny input, vi jobbar mycket med beredskap och förberedelse inför kris och krig, säger Veronika Form.
– Det var intressant att det var en utställning av innovationer också, säger Margareta Backman. Det är bra att få en bild av det som finns, både från offentlig sektor och från näringslivet.
Innovationsarenan en gemensam satsning
Kvällen om innovation för stärkt hälso- och sjukvård i kris och krig arrangerades av Innovationsarenan för hälso- och sjukvård tillsammans med Katastrofmedicinskt centrum i Region Östergötland. Innovationsarenan är en gemensam satsning av Region Östergötland och Linköpings universitet som ska som ska stötta enskilda innovatörer, stärka innovationskulturen och förbättra förmågan att ge stöd i innovationsprocessen.
– Hälso- och sjukvården har stora utmaningar framåt, men också stora möjligheter, säger Region Östergötlands utvecklingsdirektör Robert Ring. Och utmaningarna måste vi lösa tillsammans – akademi och hälso- och sjukvård. Och vi måste jobba tillsammans med myndigheter, industri och näringsliv i det.
Publicerad
Fler goda exempel

AI-stöd i bedömning av svårläkta sår
En AI-app för svårläkta sår har tagits fram i hand-och plastikkirurgiska klinikens forskning. Med stödet kan diabetesmottagningen US och andra kliniker utvärdera om såret läker och anpassa behandlingen direkt.
Tre projekt får stöd att införa innovationer
Nu är det klart vilka tre projekt som valts ut i Healthcare Implementation Lab 2026, ett program som ger forskare stöd att utveckla och implementera forskningsbaserade innovationer i hälso- och sjukvården.
AI för mer träffsäkra bedömningar
På patologen används ett AI-verktyg för att stödja läkarna i analysen av en biomarkör för bröstcancerprover. Verktyget bidrar till mer träffsäkra svar.
AI-bedömningar ger säkrare mammografi
Ett nytt arbetssätt där en radiolog och AI bedömer röntgenbilder sparar in en tredjedel av radiologernas arbetstid och förbättrar dessutom den diagnostiska säkerheten. Det visar forskning från Universitetssjukhuset i Linköping.