Frågor och svar vårdhygien

Basal hygien omfattar handhygien och användning av arbetskläder, skyddshandskar och skyddskläder (engångsförkläden) – det vill säga åtgärder som ska tillämpas i patientnära arbete inom vård och omsorg, för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Syftet är att förebygga direkt och indirekt kontaktsmitta.

Basal hygien ska även tillämpas vid vårdrelaterat arbete.

Det är andra arbetsuppgifter, utöver de patientnära, som också bedöms innebära risk för smittspridning, exempelvis hantering av rena textilier, förrådsmaterial och utrustning, städning, arbete i läkemedelsrum, desinfektionsrum eller avdelningskök.

Underkläder, strumpor, skor, huvudduk får kombineras med arbetskläderna. Även kortärmad tröja och underkläder med ben (som slutar ovan knät) får användas men ska täckas av arbetsdräkten.

En kortärmad tröja får användas under arbetsdräkten. Det är inte tillåtet att bära ett långärmat plagg med uppkavlade ärmar, då de riskerar att glida ner.
Värmeväst kan användas men ska vara knäppt vid patientnära och vårdrelaterat arbete.
Värmejacka/frysplagg med lång ärm får användas på raster eller vid administrativt arbete.

Du får inte göra ärenden i arbetskläder utanför arbetsplatsen, dvs handla mat eller äta på lunchrestaurang utanför sjukhusområdet eller motsvarande.

Det ska användas vid vård- och omsorgsmoment där det finns risk att arbetskläderna förorenas genom direktkontakt med patient, dennes kroppsvätskor eller annat biologiskt material (till exempel hud och hudfragment).
Vid risk för kraftig förorening av arbetsdräkt eller underarmar rekommenderas långärmat förkläde.

Du riskerar att kontaminera skåp, förråd och vagnar mm. Dessutom kan du kontaminera förklädet och föra smutsen/mikroorganismer vidare till patienten.

Du får ha förkläde när:

• Du går till sköljen med t.ex. ett använt bäcken, urinflaska eller tvättfat.
• När du följer med patienter som rehabiliteras i korridoren.
• Vid transport av patienter till annan enhet.
  

Huvudduk ska fästas så den inte faller ner och nerhängande delar ska vara instoppade under arbetsdräkten. Huvudduken ska vara för ögat ren. Privat huvudduk får användas.
Huvudduk får inte förhindra att personlig skyddsutrustning kan användas korrekt, exempelvis måste ett andningsskydd kunna sluta tätt.

Långt hår och skägg ska sättas upp eller täckas så att det inte hänger ner eller stör i arbetsfältet.
Håret eller skägget får inte heller förhindra att personlig skyddsutrustning kan användas korrekt, exempelvis måste ett andningsskydd kunna sluta tätt.

Ja, så länge hålet är läkt och de inte hänger ner i arbetsfältet. Vissa verksamheter kan ha speciella regler gällande smycken, ofta handlar det då om andra aspekter än de vårdhygieniska.

Nej, det är inte tillåtet. Varken färgat eller ofärgat nagellack. Naglarna ska vara korta och fria från konstgjorda material. Lacket utgör risk för att smuts och mikroorganismer ansamlas i flagor och sprickor som uppstår vid mekanisk slitning. Dessutom verkar inte handdesinfektionsmedlet optimalt på konstgjorda material.

Kunskapsunderlaget gällande hennatatueringar är begränsat. För att vara försiktiga avråder vi därför från hennatatueringar på händer/underarmar och naglar.

Ja, om de är läkta och utan infektionstecken. Förband/plastskydd eller liknande över nygjord tatuering förhindrar korrekt handdesinfektion.

Vid patientnära och vårdrelaterat arbete ska du kunna desinfektera dina händer och underarmar korrekt. Om du har en ortos, förband eller liknande hindrar det dig från att utföra en korrekt handdesinfektion.

Sår på händerna medför ökad risk för smittspridning, både till patienterna och till den vårdpersonal som har skadad hud.
Du kan arbeta om du endast har små sår eller sprickor, så länge du kan utföra en korrekt handdesinfektion (sprita händerna flödigt utan att det gör ont).
Du ska inte arbeta vid utbredda handeksem, infekterade sår, färska och djupa sår, nagelbandsinfektioner eller dylikt.
Rapportera till närmsta chef om du har sår på händer och underarmar så en individuell bedömning kan göras.

Sår på händerna medför ökad risk för smittspridning, både till patienterna och till medarbetaren som har skadad hud.

En individuell bedömning behöver göras. Personal med handeksem hänvisas till primärvården, för bedömning och ställningstagande till behandling. Efter riskbedömning kan arbetsuppgifterna behöva ses över och anpassas under en period, till uppgifter som inte kräver följsamhet till basala hygienrutiner. Om arbetsinnehållet inte kan anpassas, kontaktas HR för stöd i fortsatt hantering inför ev. omplacering/avstängning. Vid tveksamhet kan vårdhygiens läkare konsulteras.

Nej. Handsprit innehåller återfettande ämnen som frigörs när medlet gnids in på händerna, vilket förhindrar uttorkning.

Flytande tvål, däremot, är uttorkande för huden på händerna.

Främsta anledningen är att händerna garanterat ska vara rena när handskarna tas ur förpackning för att inte förorena handskarna eller förpackningen utanpå

När de är synligt eller kännbart smutsiga samt om du varit hos en patient med känd eller misstänkt infektiös diarré/kräkning.
Efter handtvätt ska handdesinfektion utföras. Var noga med att händerna är torra innan du spritar händerna.

Basala hygienrutiner och klädregler utgör grunden i all patientnära vård, därutöver ska personalen ha kännedom om den som vårdas. Det ska finnas tydliga rutiner för att berörd personal, inklusive konsulter och externa aktörer, får relevant patientinformation. Kommunikation via symbol bedöms inte vara en säker rutin och därför rekommenderas inte märkning av dörr till vårdrum.

Med kohortvård menas att patienter som utsatts för smitta och patienter med symtom vårdas av särskilt avdelad personal, dvs att kohorten isoleras i relation till övriga patienter. Kohortvård kan vara aktuellt vid utbrott av ex. vinterkräksjuka och ska tillämpas hela dygnet för att vara effektivt. ​​

Vid den första patientkontakten är smittämnet oftast okänt, därför ska basala hygienrutiner alltid tillämpas. Förekommande riskfaktorer behöver vägas in i bedömning av smittrisk, beslut om var en patient kan vårdas och om det är nödvändigt med enkelrum.

Exempel på riskfaktorer:

• hosta
• feber
• diarré och/eller kräkningar
• katetrar, infarter och dränage
• sårinfektioner och stora hudskador
• smittsamma barnsjukdomar
• blåsor och hudutslag
• nedsatt kognitiv förmåga.

Uppmärksamhetsinformation är information i patientjournalen som behöver uppmärksammas i vården av den enskilde och vara till nytta för aktuell patient, till exempel vid viss behandling, implantat eller ställningstagande till HLR. Det finns inget stöd i lag eller föreskrift, att en journal ska vara märkt med blodsmitta. Blod och blodblandade kroppsvätskor ska alltid hanteras som smittsamma. Oavsett känd blodsmitta ska alltså samma vårdhygieniska rutiner tillämpas.

Multiresistenta bakterier (MRB) är bakterier som tål antibiotika och är enligt Världshälsoorganisationen (WHO) ett av de största hoten mot folkhälsan. För att motverka resistensutveckling ska vården följa hygienrutiner för att minska smittspridning, välja rätt sort av antibiotika och ej överanvända antibiotika.

Oavsett om bakterier är känsliga eller resistenta mot antibiotika så orsakar de samma infektioner. Skillnaden är möjligheten att behandla med antibiotika. För att kunna välja en så effektiv antibiotika som möjligt behöver vården veta om någon är bärare av multiresistenta bakterier (MRB). Exempel på MRB är MRSA, VRE, ESBL med flera.

Nej, att en patient har varit utomlands betyder inte att man alltid ska screena för multiresistenta bakterier. Om patienten har sökt vård utomlands eller har varit utomlands en längre tid, kan screening behövas. Vissa kriterier ska dock vara uppfyllda.

Nej. Spraymunstycket kontamineras lätt och kan inte rengöras, vilket då innebär att munstycket riskerar att sprida smitta. Det kan också bli för liten mängd ytdesinfektionsmedel på ytan som ska desinfekteras. En annan aspekt är arbetsmiljön då vätskan finfördelas så att alkohol hamnar i inandningsluften.

Slutstädning sker då patient skrivs ut, byter vårdplats och/eller att isolering avslutas, för att förhindra återinsjuknande eller smittspridning via ytor till nästa patient. Förbered och utför slutstädning enligt checklista för slutstädning av vårdrum. Välj ytdesinfektionsmedel enligt Städ- och desinfektionsschema Länk till annan webbplats. .

Endast förvaring av städutrustning för desinfektionsrummet och eventuellt för akutstädning får förekomma i desinfektionsrum. Hela städvagnar ska inte förvaras där.

Efter vård av patient med vankomycinresistenta enterokocker (VRE) ska slutstädning beställas av lokalvården. Vid övriga smittor beslutar enheten om slutstädning ska beställas av lokalvården eller om den ska utföras av enhetens medarbetare. Vid beställning från lokalvården ska rummet förberedas enligt gränsdragningslista för slutstädning av vårdrum efter smittsam patient.

Nej, skärande och stickande produkter med integrerad skyddsfunktion ("stickskydd") ska alltid kasseras i separata behållare, tillsammans med övrigt skärande/stickande avfall, oavsett om känd smitta finns. Behållaren ska vara märkt med "Smittförande skärande/stickande avfall".

Avfall/tvätt som är kraftigt förorenat med kroppsvätskor som exempelvis urin, avföring, blod och sårsekret ska läggas i behållare/tvättsäck för smittförande avfall/tvätt, oavsett om patienten har en känd smitta. Med ”kraftigt förorenat” menas avfall/tvätt som är indränkt med kroppsvätskor och det finns risk för läckage.

För att undvika smittrisk för personer som hanterar avfall/tvätt efter att det lämnat vårdenheten ska därför smittförande avfall läggas i separata behållare märkta med "Smittförande avfall" och tvätt läggs i säck för smittförande tvätt.

avfallshantering (intranätet) Länk till annan webbplats.

Källsortering av avfall ska undvikas i desinfektionsrum med diskdesinfektor, då värmedesinfekterat gods hanteras där. Om det inte finns någon annan möjlighet får det endast finnas små behållare som töms dagligen.

Vårdhygien avråder från användning av fläktar i vårdmiljö. Risken för smittspridning ökar genom att damm och mikroorganismer från golv och övriga ytor virvlar upp i rumsluften. En fläkt kan upplevas behaglig men sänker inte temperaturen. Om fastighetsansvarig har kontaktats och vidtagna åtgärder för att sänka temperaturen är otillräckliga, kan portabelt kylaggregat användas. Risken att virvla upp partiklar är mindre än vid användning av fläkt. Tänk på att kylaggregat ska rengöras dagligen enligt rutin.

Nej. Batterier och handdesinfektionsmedel tar ofta slut. Det medför att följsamheten till Basala hygienrutiner blir bristfällig och därför avråder vårdhygien från att installera dessa.​

Nej. Ska utföras i högtryckslaminat i ett stycke med överdragen kant samt postformad framkant.

Nej. Ytor och klädsel ska vara vätskeavvisande samt avtorkningsbara med regionens upphandlade rengöringsprodukter​.

Handdesinfektionen ska vara placerad i anslutning till dörren in/ut till rummet för att bryta smittvägar. Det ska också finnas vid tvättställ samt vid vårdplatsen.​

Nej, i rum där patienter vårdas, behandlas eller undersöks får endast kappor förekomma.

Nej, inga typer av tyg får förekomma. Välj i första hand en duschskärm. Om utrymmet medger kan även en duschvägg eller duschdörr användas. Ytorna ska vara släta med så få falsar som möjligt. Utrustningen ska tåla frekvent avtorkning med regionens upphandlade rengöringsmedel.

Nej. Vattenautomat bör inte installeras för patientbruk på grund av risk för bakterietillväxt i slangsystem till tappkran. Bakterier kan kontaminera och kolonisera vattenautomater och dessa ska därför i de flesta fall undvikas. Detta gäller både automater som är direktanslutna till kranvatten och automater med utbytbara, fabrikslevererade vattenbehållare

Nej. Det finns inget krav på tvättställ i sluss då det tar mycket utrymme och kan vara i vägen. Dock ska det finnas ett tvättställ på vårdrummet i anslutning till slussen

Ja, om de har en slät yta och är behandlade med lack som tål frekvent avtorkning med regionens upphandlade rengöringsmedel.​

Nej. Tvättmaskiner inom regionen får inte förekomma då dessa utgör en stor risk för smittspridning. All tvätt ska gå till TVNo eller om annan upphandlad tvättinrättning.​

Nej. Ska man ha en avskiljare exempelvis mellan patienter måste dessa vara patientbundna eller vara av material som tål upprepad avtorkning av regionen upphandlade rengöringsmedel.