Gynekomasti

Gynekomasti definieras som ökad bröstkörtelvävnad hos män eller pojkar som ger en förstoring av ett eller två bröst.

Pseudogynekomasti, även benämnt lipomasti, är en bröstförstoring orsakad av ökad mängd fett hos män eller pojkar.

Ökad bröstkörtelvävnad ses även som en önskad effekt av konträr könshormonbehandling hos transpersoner/ickebinära personer.

Fysiologiska orsaker är vanligast och kan förekomma hos:

• nyfödda, oftast övergående inom 1 månad
• pojkar i puberteten, oftast övergående inom 1–2 år.

Bakomliggande sjukdomstillstånd som kan orsaka gynekomasti inkluderar:

• hypogonadism
• cancer, exempelvis testikel-, binjure- eller bröstcancer
• njursvikt, leversvikt, hjärtsvikt.

Läkemedels- och substansrelaterade orsaker inkluderar:

• spironolakton, neuroleptika, testosteron, antiretrovirala, GnRH antagonister/agonister och antiandrogena läkemedel (ofta reversibelt efter avslutad behandling)
• kosttillskott kan i vissa fall innehålla ämnen som kan orsaka tillväxt av bröstkörtelvävnad
• alkohol, anabola steroider, marijuana, amfetamin och heroin (kan ge bestående gynekomasti).

Ta anamnes avseende:

• debut och duration av bröstförstoring
• övriga symtom från bröst (sekretion från bröstvårta) eller andra organ
• genomgång av potentiella orsaker
• påverkan på livskvalitet.

Ta status enligt följande:

• bröstinspektion, uni- eller bilateral förstoring
• bröstpalpation, för att skilja mellan gynekomasi och lipomasti, samt upptäcka bröstcancer
• inspektion och palpation av yttre genitalia (testikelstorlek, resistenser)
• ytterligare status utifrån symtom och anamnes
• längd, vikt, BMI, muskel- och fettfördelning
• förekomst av acne.

Gynekomasti kan förekomma uni- eller bilateralt och har följande typiska fynd:

• bröstförstoring med palpabel körtelplatta som en symmetrisk rund gummiliknande struktur direkt under vårtgården, fritt förskjutbar mot hud och underlag
• ömhet vid palpation (framför allt initialt i förloppet).

Pseudogynekomasti palperas som ökad fettansamling men utan fast palpabel bröstkörtelstruktur.

Anamnesen och status är vägledande och avslöjar den bakomliggande orsaken i majoriteten av fallen.

När orsaken är oklar efter anamnes och status bör utredningen kompletteras med följande blodprover:

• elektrolytstatus (Na, K)
• kreatinin
• leverstatus
• testosteron, SHBG
• HCG.

Prepubertal gynekomasti bör utredas via specialiserad vård. Pubertetsgynekomasti som kvarstår i mer än två år eller efter 17 års ålder bör utredas via specialiserad vård.

Ensidig gynekomasti och misstanke om malign orsak bör handläggas som misstänkt bröstcancer. Nytillkommen bröstkörtelförstoring utan annan uppenbar orsak bör handläggas som misstänkt testikelcancer enligt SVF.

Överväg mammografi eller ultraljud av bröst vid osäkerhet om förändringen utgörs av körtelvävnad.

Behandling görs utifrån bakomliggande orsak.

Kirurgisk behandling kan övervägas vid kvarstående palpabel körtelplatta i följande fall:

• påtaglig bestående pubertetsgynekomasti
• medfödd gynekomasti.