Akne
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Omfattning av kunskapsstödet
Kunskapsstödet omfattar utredning och behandling av akne inom primärvården.
Andra relaterade kunskapsstöd
Följande kliniska kunskapsstöd på 1177 för vårdpersonal kan vara relevanta:
Om hälsotillståndet
Definition
Akne är en icke-infektiös, kronisk inflammation kring hårfolliklar och talgkörtlar med koppling till androgen stimulering. Vid akne förekommer komedoner (pormaskar), papulopustler (finnar) och ibland djupare cystor och ärrbildning, i varierande grad.
Förekomst
Akne är vanligast mellan 15–19 års ålder men kan förekomma i alla åldrar. Var tredje tonåring har behandlingskrävande besvär och 15–20 % av alla tonåringar får medelsvår till svår akne (1).
Orsaker
Fyra bakomliggande orsaker har identifierats:
- ökad talgproduktion till följd av ökad androgenmängd
- ökad keratinisering av utförsgångarna från talgkörtlar
- kolonisering av Cutibacterium acnes (tidigare kallad Propionibacterium acnes)
- lokal inflammation.
Riskfaktorer
Riskfaktorer kan vara:
- hereditet
- komedoner tidigt i livet
- polyendokrint metabolt ovarialsyndrom (PMOS, tidigare benämning polycystiskt ovariesyndrom, PCOS)
- läkemedel, till exempel systemiska steroider, litium, hormonspiral och p-piller med gestagen
- kosmetika (oljebaserad).
Sjukdomsförlopp
Akne förbättras oftast sommartid. Vid svår akne är behandling viktig för att minska ärrbildning.
Utredning
Anamnes
Anamnes bör omfatta:
- tidigare behandlingsförsök
- riskfaktorer
- psykosocial påverkan.
Status
Komedoakne
Komedoakne kännetecknas av följande:
- slutna eller öppna komedoner (vit eller svart pormask)
- ingen eller ringa inflammation
- förekommer framför allt på panna, kinder, näsa.
Papulopustulös akne
Papulopustulös akne kännetecknas av följande:
- vid mild: komedoner, enstaka inflammatoriska papler och pustler
- vid medelsvår: komedoner, papler, pustler, enstaka djupa pustler, ibland ärrbildning
- vid svår: rikligt med papler och djupa pustler, enstaka noduli, viss ärrbildning
- förekommer framför allt i ansikte och på hals men vid svårare former även på bröst, rygg, skuldror och överarmar.
Nodulocystisk akne
Nodulocystisk akne kännetecknas av följande:
- flera djupare noduli, rikligt med papler och pustler, varfyllda cystor, ibland konfluerande
- orsakar ärr
- förekommer i ansikte och på hals, bröst, rygg, skuldror och överarmar.
Handläggning vid utredning
Diagnosen är klinisk och baseras på hudstatus och lokalisation samt i många fall ålder. Indelning efter omfattning och svårighetsgrad underlättar val av behandling.
Differentialdiagnoser
Möjliga differentialdiagnoser är:
- rosacea
- seborroiskt eksem
- perioral dermatit
- follikuliter, furunkler, karbunkler
- impetigo
- milier
- läkemedelsutslag.
Behandling
Handläggning vid behandling
Handlägg genom att:
- Ge råd och information om egenvård och påverkbara riskfaktorer.
- Överväg läkemedelsbehandling.
- Överväg omedelbar remittering vid nodulocystisk akne och vid ärrbildande akne. Förskrivning av isotretionin görs av specialist i dermatologi, alternativt krävs dispens från Läkemedelsverket.
Egenvård
Egenvård kan vara att:
- tvätta ansiktet med mild tvål
- inte klämma på aknelesioner då det kan förvärra inflammationen
- undvika feta eller oljiga hudprodukter
- prova receptfri bensoylperoxid.
Behandlingsval
Allmänt om läkemedelsbehandling
Tänk på följande vid behandling av akne:
- Utvärtes behandling är grunden i all behandling oavsett eventuell peroral tilläggsbehandling – förutom vid behandling med isotretionin.
- Sätt in behandling snabbt i svåra fall för att undvika bestående ärrbildning och psykiskt lidande.
- Vid behandlingsstart kan akne tillfälligt försämras.
- Vid lokalirritation av utvärtes behandling bör man tillfälligt minska behandlingen till varannan dag.
- Behandling med utvärtes antibiotika bör inte pågå i mer än tre månader på grund av risk för resistensutveckling.
- Ge aldrig klindamycin som monoterapi på grund av risk för resistensutveckling.
- Ge inte isotretionin till personer som planerar att bli gravida eftersom läkemedlet kan ge fosterskador.
Mild papulopustulös akne och komedoakne
Läkemedelsbehandling vid mild papulopustulös akne och komedoakne kan vara:
- monoterapi av bensoylperoxid, adapalen eller azelainsyra
- kombination av bensoylperoxid och adapalen.
Medelsvår papulopustulös akne
Läkemedelsbehandling vid medelsvår papulopusulös akne består i första hand av en kombination av bensoylperoxid och adapalen.
Vid utebliven effekt rekommenderas någon av följande behandlingar:
- en kombination av bensoylperoxid och klindamycin – utvärtes
- en kombination av tretinoin och klindamycin – utvärtes
- lymecyklin eller tetracyklin oralt med samtidig utvärtes behandling utan antibiotika
- kombinerade hormonella preventivmedel med samtidig utvärtes behandling, om patienten önskar både behandling mot akne och skydd mot graviditet.
Vid fortsatt utebliven effekt kan isotretinoin bli aktuellt inom specialiserad vård.
Svår papulopustulös akne
Läkemedelsbehandling vid svår papulopustulös akne är i första hand lymecyklin eller tetracyklin med samtidig utvärtes behandling utan antibiotika.
Efter högst 2–3 månaders behandling med perorala antibiotika utan tillräcklig effekt, skriv remiss för ställningstagande till behandling med isotretinoin.
Nodulocystisk akne
Skriv remiss för behandling med isotretinoin.
Läkemedelsval vid utvärtes behandling
Utvärtes behandling kan bestå av följande läkemedel:
- adapalen motverkar komedoner och hyperkeratinisering, har förebyggande effekt och antiinflammatoriska egenskaper, ge inte vid graviditet
- azelainsyra har antibakteriell effekt och normaliserar keratiniseringsstörningen, ge endast i undantagsfall vid graviditet
- bensoylperoxid har stark antibakteriell effekt och är receptfritt, hudirritation är vanligt
- adapalen och bensoylperoxid i kombination är antibiotikafritt och har förebyggande effekt, ge inte vid graviditet
- klindamycin och bensoylperoxid i kombinationsbehandling i högst tre månader (mindre risk för resistensutveckling), ge endast i undantagsfall vid graviditet
- klindamycin och tretinoin i kombinationsbehandling i högst tre månader (mindre risk för resistensutveckling), ge inte vid graviditet.
Ge aldrig klindamycin som monoterapi på grund av risk för resistensutveckling.
Läkemedelsval vid peroral behandling
Följande läkemedel kan vara aktuella vid peroral behandling:
- Lymecyklin och tetracyklin har god effekt med antibakteriell och antiinflammatorisk verkan, kombinera gärna med utvärtes behandling utan antibiotika i högst tre månader. Viss risk för fototoxisk reaktion finns. Undvik till barn under 8 år samt i slutet av graviditeten på grund av risk för missfärgning av mjölktänder.
- Kombinerade hormonella preventivmedel kan ha en gynnsam effekt.
- Isotretinoin (kräver remiss till specialiserad vård) är mest effektivt. Cirka 6–12 månaders behandling ger ofta bestående utläkning. Informera patienten innan remittering om att behandling med isotretinoin innebär försiktighet med alkohol (isotretionin har hög belastning på levern) och sol (isotretionin ger ljuskänslig hy) samt vikten av effektiv antikonception för personer som kan bli gravida (isotretinoin kan leda till fosterskador).
Uppföljning
Effekten av behandlingen kommer tidigast efter några veckor och utvärdering bör göras tidigast efter 6–8 veckor.
Vid god effekt av behandlingen bör antibiotikafri utvärtes behandling fortsätta som profylax under cirka ett år.
Överväg remiss till specialiserad vård vid otillräcklig effekt eller vid recidiv kort efter avslutad behandling.
Vid svår ärrbildning rekommenderas omedelbar remiss till specialiserad vård, under förutsättning att patienten vill ha behandling med isotretinoin.
Komplikationer
Akne kan leda till bestående ärrbildning samt kvarstående hyperpigmentering under lång tid vilket ofta är mer framträdande på melaninrik hud än på ljusare hud. Påminn patienterna om vikten av solskydd. Akne kan även ge dålig självkänsla och social isolering.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Relaterad information
Senast uppdaterad