Vanligt att missbedöma livshotande blödningar på en olycksplats
Vanliga människor underskattar systematiskt allvarlighetsgraden i livshotande blödningar och dagens utbildningar speglar inte alltid hur vi agerar under stress. Det visar Marc Friberg, forskare vid Katastrofmedicinskt centrum, i sin avhandling. En av slutsatserna är att krisberedskapen kan stärkas med utbildningar som bättre väger in hur människor egentligen tänker och reagerar.
Vid en allvarlig olycka eller nödsituation är det oftast vanliga människor som är först på plats. Innan ambulans, räddningstjänst eller övriga professionella aktörer hinner fram kan vanliga människors insatser under de första minuterna vara avgörande.
– Det gäller i synnerhet vid livshotande blödningar där snabba åtgärder kan rädda liv. Samtidigt är situationen ofta tidspressad. Den som hjälper till måste snabbt förstå vad som har hänt, hur allvarligt det är och vad som behöver göras – ofta under stress och osäkerhet, säger Marc Friberg, forskare vid institutionen för datavetenskap vid LiU och forskningsassistent vid Katastrofmedicinskt centrum (KMC) i Region Östergötland.
Avhandlingen fokuserar på att förstå personer utan medicinsk utbildning uppfattar och hanterar livshotande blödningar. Forskningen tar avstamp i akuta situationer där vanliga människor är först på plats och visar hur stress, osäkerhet och tolkningar av synliga signaler, som till exempel blod, påverkar både beslut och prestation.
– Tidiga insatser är ofta avgörande för överlevnad vid allvarliga skador. Ett rationellt agerande i inledningen skapar bättre förutsättningar för hela förloppet vid en pågående livshotande blödning, säger Marc Friberg.
Upptäcka när det behövs
För att öka människors förmåga att agera snabbt och korrekt vid en livshotande blödning är utbildning och träning viktiga faktorer. Många av dagens utbildningar lägger stor vikt på vad för typ av åtgärd man bör utföra, snarare än på hur man uppfattar och tolkar situationen innan man agerar.
– En stor del av människans beteende och tänkande påverkas av hur vi hur upplever och reagerar på vår omgivning och andra människor omkring oss. Genom att utforma träning som inte bara lär ut vad man ska göra, utan också hur man upptäcker när det behövs, kan fler människor bli bättre förberedda att ingripa, säger Marc Friberg.
I förlängningen kan det rädda liv och stärka samhällets beredskap vid olyckor och kriser, visar avhandlingen.
Avhandlingen
”Att uppfatta en nödsituation: Lekmäns bedömning, stress och prestation vid traumatisk blödning” lades fram av Marc Friberg, den 5 juni 2026, vid Institutionen för datavetenskap, Människocentrerade system. Linköpings universitet. Mer information Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. på LiU:s webbplats.
Stoppablodningen.se
Lär dig mer om hur du kan stoppa en blödning och om forskning på området på webbplatsen stoppablodningen.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Publicerad