Ökat förtroende för länets sjukhus i senaste Hälso- och sjukvårdsbarometern

Hälso- och sjukvårdsbarometern är regionernas återkommande undersökning av invånarnas upplevelse av och attityder till den svenska sjukvården. I dagarna har resultatet av 2025 års undersökning publicerats.

I Östergötland uppger 86 procent av de tillfrågade att de anser sig ha tillgång till den vård de behöver. Det är samma siffra som 2024 och i nivå med genomsnittet för riket (87 procent).

77 procent uppger att de har ganska stort eller mycket stort förtroendet för sjukhusen i Östergötland. Det är en ökning från 2024 (70 procent) och högre än rikssnittet (73 procent). Motsvarande siffra för vårdcentralerna är 63 procent, vilket är oförändrat sedan 2024 och i nivå med riket i sin helhet.

– Det är mycket glädjande att förtroendet för våra sjukhus ökar och nu ligger över rikssnittet. Det visar att det hårda arbete som medarbetarna gör varje dag ger resultat och att fler östgötar upplever trygghet i den vård som ges, säger Fredrik Sjöstrand (M), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.

67 procent uppger att de har förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet, vilket är lägre än 2024 (71 procent) men högre än rikssnittet (63 procent).

När det gäller uppfattningen om väntetider är siffrorna lägre både i Östergötland och i övriga landet. Drygt hälften (52 procent) anser att väntetider till vård och behandling på sjukhus är rimliga, vilket är en förbättring mot 2024 (50 procent) men lägre än riket (55 procent).

– Tillgängligheten är vår absolut viktigaste fråga framåt. Fler ska få vård i tid, köerna ska kortas och det ska vara enkelt att komma i kontakt med vården. Östgötarna ska kunna lita på att mötas av en vård som är nära och tillgänglig när den behövs, säger Fredrik Sjöstrand.

För primärvården anser 71 procent att väntetiderna till besök är rimliga. Det är högre än 2024 (69 procent) och riket (68 procent). En majoritet av invånarna i Östergötland, 79 procent, är positivt inställda till att använda e-tjänsterna på 1177.se.

Olika parametrar påverkar förtroendet för vården, visar hälso- och sjukvårdsbarometern. Äldre, män och personer födda i Sverige tillhör dem som har högst förtroende. Invånare som är födda utanför Europa eller som skattar sin hälsa som sämre har generellt lägre förtroende. Det gäller även kvinnor och invånare i de yngre åldersgrupperna.