Ny studie belyser diabetesvård i kommunal omsorg

Kan förändringar i organisation, kommunikation och tid för att utföra arbetsuppgiften, förbättra vården för insulinbehandlade äldre i på särskilt boende och i hemsjukvård? Det ska läkaren och diabetesforskaren Karin Rådholm undersöka i en forskningsstudie om personcentrerad diabetesvård för äldre i kommunal omsorg.

Personer med insulinbehandling på särskilda boenden eller i hemsjukvården har ofta andra sjukdomar som gör att de inte själva kan sköta sitt insulin. I stället faller ansvaret på personal med begränsad medicinsk utbildning, i verksamheter med hög personalomsättning.

Karin Rådholm, distriktsläkare på Vårdcentralen Kärna utanför Linköping och biträdande professor i allmänmedicin vid Linköpings universitet, har uppmärksammat problemet. Hon forskar om behandling av diabetes och leder det nationella forskningsprogrammet Diacare – personcentrerad diabetesvård för äldre i kommunal omsorg. Syftet är att undersöka om tydligare råd och arbetssätt kan leda till bättre vård och färre komplikationer på grund av felbehandling.

– Insulinbehandling ges i dag av vårdbiträden och undersköterskor som inte har tillräcklig medicinsk utbildning eller tillräckligt med tid för att ta det stora medicinska ansvar som de tvingas göra. Detta har lett till felbehandlingar. Jag tycker det är ett stort problem och vill gärna försöka göra något för den här patientgruppen, säger Karin Rådholm.

I Diacare-studien utgår vården från individen och baseras på tydliga riktlinjer, kontinuerlig kontroll av patienternas blodsockernivåer och tillgång till expertkunskap. Studien har fått finansiering under fem år i form av drygt sex miljoner kronor från Forteutlysningen Forskning om nära vård 2025, samt tio miljoner kronor från Vetenskapsrådets karriärbidrag till forskare inom primärvården för samma projekt.

Studien kommer att omfatta individer med insulinbehandlad diabetes på särskilt boende och i hemsjukvård i hela landet, deras anhöriga, personal från kommunal omsorg samt diabetessköterskor och diabetesläkare från primärvården och endokrinologin. Programmet sträcker sig från kartläggning till implementering. Forskarna kommer att testa om åtgärderna har effekt genom att vissa särskilda boenden och hemsjukvårdsenheter slumpas till att prova dem och jämförs med andra slumpvist utvalda boenden och enheter.

– Det här problemet har inte studerats nationellt i Sverige och det går inte att förändra arbetssättet utan samverkan mellan kommuner och regioner. Genom att belysa frågan så tror jag att vi kan komma långt och jag hoppas det ska vara hjälpsamt för patienter och personal. Tanken är att det ska gå lätt att införa förändrade arbetssätt så det kan bli en långsiktig förändring av vården och rutinerna, säger Karin Rådholm.

Text: kommunikation