Tidiga tecken på trycksår
Trycksår av medicinsk utrustning är en underrapporterad vårdskada. Ofta skulle den kunna undvikas. Specialistsjuksköterskan Amanda Feldt undersöker tidiga tecken på hudskador och inflammation.
Urinkatetrar och andningsmasker för syrgasbehandling är exempel på utrustning som sitter nära huden och orsakar trycksår hos många patienter. Den första reaktionen i en vävnad som utsätts för skadligt tryck är inflammation.
– I dag finns inget sätt i det kliniska omvårdnadsarbetet att upptäcka en tidig hudskada. Den upptäcks först när inflammationen syns för blotta ögat som en hudrodnad. Då klassificeras den redan som ett trycksår av första graden, säger Amanda Feldt.
Hon är specialistsjuksköterska på akuta internmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping och doktorand vid Linköpings universitet. I forskningen till sin avhandling undersöker hon hur trycksår från andningsmasker uppstår.
Amanda Feldt har identifierat möjliga biomarkörer. Det är mätbara biologiska ämnen i kroppen som kan ses hos patienter med trycksår. Dessa biomarkörer använder hon nu för att följa tillståndet i huden före och efter att ansiktsmasken har suttit på hos 150 patienter.
– Näsan är ett särskilt utsatt område under andningsmasken. Den saknar skyddande fettvävnad och skadan utvecklas snabbt från en rodnad till en full hudskada in till benet. Vi vill utveckla metoder för att upptäcka och avbryta en vävnadsskada så tidigt så att den inte ännu blivit synlig i form av en rodnad eller ett sår, säger Amanda Feldt.
Multiprofessionellt team
I nästa steg ska proverna analyseras på labb på Linköpings universitet av professor Bijar Ghafouri, som forskar på inflammation. Forskningen sker i ett multiprofessionellt team som kombinerar omvårdnadsvetenskap med bioinformatik. I teamet ingår också biträdande professor Sara Bergstrand som forskar på mikrocirkulation och professor Pete Worsley från England som forskar om trycksår från medicintekniska produkter.
Amanda Feldt tittar även på hur huden påverks av olika faktorer, som hur hårt en andningsmask spänns, vilken tid den sitter på och eventuella individuella sårbarheter, som till exempel kortisonbehandling, för att kunna identifiera riskfaktorer. Forskarna ser att trycksår från medicintekniska produkter är en underrapporterad vårdskada som behöver uppmärksammas mer.
– Det är jättespännande att vi har möjlighet att hjälpa både vårdpersonal och patienter genom att fylla kunskapsluckan kring trycksårens uppkomst. Det långsiktiga målet är att vi ska kunna utveckla riktlinjer utifrån evidens och därmed öka patientsäkerheten.
Text: Maria Carlqvist
Publicerad