Akutlabb byggs med forskningspris

Daniel Wilhelms fick Region Östergötlands pris till framstående yngre klinisk forskare 2023. Hans team på akutkliniken forskar om nya modeller för riskbedömningar och tidigare upptäckt av patienter med hög risk att avlida.

Daniel Wilhelms är överläkare, handledare för flera doktorander och docent på akutkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping (US). Han var den första som fick ta emot Region Östergötlands nya forskningspris till framstående yngre klinisk forskare 2023. Priset bidrar med finansiering under tre år.

– Forskningspriset har gjort det möjligt att ta in en doktorand till i ett projekt som vi bedriver på vårt akutlabb. Det bidrar också i uppbyggnaden av vår forskningsmiljö i stort här på akutkliniken US, säger Daniel Wilhelms.

På akutkliniken leder han arbetet att bygga upp en bred forskningsmiljö tillsammans med en växande grupp forskande kollegor bland både läkare och sjuksköterskor. Akutkliniken US är landets största nav för forskning om akutsjukvård och många forskare från olika delar av landet är knutna hit.

– På kliniken har vi tre medarbetare som disputerar det närmaste året och en handfull olika områden där vi bedriver forskning, säger Daniel Wilhelms.

Risk och prioritering

Riskbedömning och prioriteringar är kärnfrågor på akuten och många projekt handlar om detta. Forskningen syftar till att komma till nytta för de två miljoner patienter som varje år söker akutvård i landet.

– Till exempel behöver vi utveckla effektivare metoder för att förutse vilka patienter som har störst risk att avlida så att de kan prioriteras först. Dagens metoder är ofta trubbiga i detta avseende och när tio patienter kommer in med bröstsmärta samtidigt är utmaningen att identifiera vem av dem som har störst risk att avlida utan skyndsam vård, säger Daniel Wilhelms.

Framkallar tillfällig sepsis

Forskargruppen har sitt akutlabb i anslutning till mottagningen. Här tar de hjälp av frivilliga forskningspersoner för att framkalla tillfällig sepsis, lågt blodtryck och andra akuta tillstånd för att i detalj kunna studera sjukdomsmekanismer och utveckla nya metoder för bedömning och omhändertagande.

– Vi ser exempelvis att mikrocirkulationen ute i kroppen kan visa patientens tillstånd och även akut risk att avlida. Vi behöver dock förstå i detalj hur vi kan tolka den här typen av signaler, vilket vi kan göra på labb, säger Daniel Wilhelms.

Skörhet hos äldre

Teamet granskar också etablerade sätt att bedöma, och tittar på vad som hjälper i dag. Erika Hörlin, avancerad specialistsjuksköterska, disputerade nyligen på skörhetsskattningar hos äldre med hjälp av instrumentet Clinical Frailty Scale (CFS). Verktyget mäter bland annat hur patienten fungerar i vardagen. Doktorsavhandlingen visar att CFS har en god potential att användas i riskbedömningen och skulle kunna komplettera triagesystemet för att identifiera högriskpatienterna mer träffsäkert.

– Det finns ett stort behov av att bli bättre på att bedöma risken hos äldre, sköra patienter på akuten. Triageringen som används för riskbedömning i dag på akutmottagningarna tar inte tillräcklig hänsyn till skörhet, säger Erika Hörlin.

Träffar alla patientgrupper

Daniel Wilhelms ser akutkliniken som en perfekt plats för forskning.

– Vi träffar alla patientgrupper och har lätt att rekrytera studiedeltagare. Nya forskningsfrågor dyker upp i vardagen. Vi har vetenskapliga verktyg att besvara dem med studier som också bidrar till att utveckla vården.

Engagemanget finns på hela kliniken. Många kollegor hjälper till att bjuda in studiedeltagare och samla in data till projekten och är med och utvecklar vården.

Text: Maria Carlqvist