Återskapande kirurgi för patienter med IBD
I dag är det Internationella IBD-dagen som uppmärksammar inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), en kronisk sjukdom som upp emot 2,5 procent av befolkningen får någon gång i livet. Snart börjar Universitetssjukhuset i Linköping ta emot patienter från hela landet för återskapande kirurgi som kan ersätta stomipåse.
Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) är en långvarig tarmsjukdom som ger diarréer och magsmärta. De vanligaste IBD-sjukdomarna är Crohns sjukdom och Ulcerös kolit som ofta bryter ut i yngre åldrar men även kan komma i 60-årsåldern. Patienter som blir svårt sjuka kan behöva en operation där en bit av tjocktarmen eller tunntarmen tas bort. Då minskar inflammationen och patientens besvär.
– Vid ulcerös kolit är det vanliga att man får en stomipåse på magen efter operationen. Stomipåse är en lösning som en del patienter behåller hela livet. Men det finns metoder för att återskapa funktionen om man vill bli av med påsen, säger Pär Myrelid, professor och överläkare på kirurgiska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping.
Universitetssjukhuset i Linköping har nyligen fått tillstånd av Socialstyrelsen för att bedriva högspecialiserad vård för återskapande kirurgi för patienter med IBD. IBD-mottagningen på mag-tarmmedicinska kliniken är specialiserad på kirurgin och en av fyra enheter i landet som ska bedriva den.
– Vi är jättenöjda med att ha fått det nationella uppdraget. Kirurgin finns här på US sedan 80-talet med hög kvalitet och vi har redan patienter från hela landet. Nu får vi möjlighet att hjälpa fler, säger Pär Myrelid.
Kocks reservoar och bäckenreservoar
Det finns flera metoder för återskapande kirurgi. De vanligaste metoderna är ileorektal anastomos och bäckenreservoar. Vid den förstnämnda kopplas tunntarmen till ändtarmen medan vid den senare så tas även ändtarmen bort. En reservoar skapas av den sista delen av tunntarmen och kopplas till analkanalen varefter avföringen kan tömmas via ändtarmsöppningen. En mer ovanlig metod är Kocks reservoar. En ventilmekanism skapas av tarmen och kopplas till en reservoar konstruerad av den sista delen av tunntarmen där tarminnehållet förvaras. Ventilen gör att det inte töms spontant ut i en stomipåse utan patienten tömmer sedan själv reservoaren med en kateter, och slipper alltså en påse på magen.
– Vi har goda erfarenheter av alla tre metoderna. Resultatet blir att patienten slipper stomipåsen och kan gå på toaletten som vanligt. Många upplever det som en stor förbättring, säger Pär Myrelid.
Teamet på IBD-mottagningen
Teamet på IBD-mottagningen består av kirurger, gastroenterologer, läkare och sjuksköterskor som är specialister på mage och tarm, en stomisjuksköterskor och dietister. För att en patient ska kunna genomgå återskapande kirurgi ser teamet över att det är medicinskt lämpligt. De tar också hänsyn till individuella behov och diskuterar alltid med patienten. På kliniken bedrivs också en aktiv forskning.
– För 70 år sedan handlade det om överlevnad, idag kan vi hjälpa patienterna med läkemedel och kirurgi. Samtidigt ökar IBD-sjukdomarna i västvärlden och vi behöver utveckla behandlingarna för att hjälpa många fler patienter, säger Pär Myrelid.
Text: Maria Carlqvist
Publicerad