Antibiotikaresistens globalt hot mot folkhälsan
Svårbehandlade superbakterier går inte längre att stoppa med vanliga antibiotika. Antibiotikaresistens är ett globalt hot mot folkhälsan som hela samhället behöver samverka kring. Nu genomför Folktandvården i Region Östergötland en kartläggning av sin antibiotikaanvändning.
Antibiotikaresistens uppstår när bakterier inte längre svarar på läkemedel som ska bekämpa dem. Det händer med allt fler antibiotika som ett resultat av att de har överanvänts.
– Med denna utveckling riskerar vi att kastas över hundra år tillbaka i tiden då vi inte hade viktiga antibiotika för att behandla patienter med svåra sjukdomar, säger Håkan Hanberger, överläkare vid infektionskliniken, Universitetssjukhuset i Linköping.
För att möta hotet mot folkhälsan som antibiotikaresistensen utgör behövs samverkan mellan länder och sektorer. Den 18 till 24 november är det internationella antibiotikaveckan. Den 26 september antog FN:s generalförsamling en ny deklaration som ska vägleda medlemsländernas arbete mot antibiotikaresistens.
– För att förhindra att de svårbehandlade superbakterierna sprids behövs en god handhygien, bra diagnostik med bland annat odlingar, snabbtester och vaccinationsprogram. Men problemet är globalt, eftersom resistenta bakterier lätt rör sig över gränser, säger Håkan Hanberger.
Region Östergötland arbetar sedan många år aktivt mot antibiotikaresistens inom Samverkan mot antibiotikaresistens (STRAMA) Östergötland och i det nationella Strama-nätverket. Regionens Strama-organisation består av en tvärprofessionell samverkansgrupp där funktionerna infektionsspecialist, mikrobiolog, apotekare, smittskydd/vårdhygien, primärvård och tandvård samverkar, under ledning av chefläkare/ patientsäkerhetsenheten.
– Vi ser ett stort engagemang i sjukvårdens och tandvårdens enheter här i Östergötland. Olika professioner arbetar utifrån sina perspektiv och allas perspektiv är viktiga, säger Kersti Osmin, Strama-koordinator i Region Östergötland.
Aktiva antibiotika/VRI-team finns på sjukhusklinikerna och bedriver förbättringsarbete som en del i patientsäkerhetsarbetet.
– Det systematiska arbetet ger resultat över tid. På varje sjukhusklinik i Region Östergötland finns Strama-ansvariga läkare, säger Kersti Osmin.
Munhälsan spelar roll
Nu har Folktandvården i Region Östergötland gått med i Strama-arbetet i syfte att öka följsamheten till antibiotikariktlinjer och minska antibiotikaförbrukningen. Shariel Sayardoust, Strama-ansvarig tandläkare i Folktandvården, är engagerad i arbetet.
– Vi har påbörjat ett stort arbete med att kartlägga hur det ser ut i vår organisation. Till exempel genomför vi journalgranskningar för att ta reda på om rätt preparat skrivs ut vid rätt tillfälle och av rätt anledning, säger folktandvårdens Stramaansvariga tandläkare Shariel Sayardoust.
En god munhälsa är viktig för hela kroppen och betydelsefull för att minska antibiotikaanvändningen. Med regelbunden tandvård och bashygien minskar infektionerna och behovet av antibiotika.
– Kroniska tandsjukdomar som karies och tandlossning går däremot inte att bota med antibiotika. I dessa situationer behöver vi avstå från att förskriva antibiotika, för att kunna fortsätta behandla tillstånd där läkemedlen verkligen behövs, säger Shariel Sayardoust.
Hon hoppas att Folktandvården ska kunna arbeta systematiskt med antibiotikafrågorna precis som sjukvården gör när kartläggningen gett en bild av läget.
– Det skulle vara fantastiskt bra om vi kunde ha Strama-ansvariga tandläkare på varje klinik, och ett nätverk inom Folktandvården där vi kan diskutera frågor om antibiotikaförskrivning, säger Shariel Sayardoust.
Text: Maria Carlqvist
Publicerad