Guide för säkra personförflyttningar
Personförflyttningar är en vanlig skaderisk i vården. Ett forskningsprojekt i Region Östergötland har tagit fram en nationell guide för riskbedömning. ”Vi har ökat medvetenheten och sett över våra lokaler och arbetssituationer”, säger tre vårdchefer.
Arbetsrelaterade skador och vårdskador vid personförflyttningar hör till de vanligaste skadorna hos vårdpersonal och patienter. De kan oftast undvikas genom riskbedömning och åtgärder på arbetsplatsen, menar forskare från Arbets- och miljömedicin i Region Östergötland (RÖ).
– Ofta är orsaken till skadan brist på tillgänglig utrustning, utebliven riskbedömning, utbildning och tidsbrist. Man tänker att man ska kunna flytta patienten själv i stället för att vara två, och drabbas av en skada, säger Charlotte Wåhlin, forskningsledare och ergonom vid Arbets- och miljömedicin, Region Östergötland, och biträdande professor vid Linköpings Universitet (LiU).
På uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap har Arbets-och miljömedicin tagit fram en guide för säkra personförflyttningar för vården i hela landet. Den har nu prövats vetenskapligt vid 40 arbetsplatser i Sverige. Cancer- och lungsjukvårdsenheten, thorax-kärlkliniken och neurokirurgiska kliniken i Region Östergötland (RÖ) har deltagit i det nationella forskningsprojektet. Klinikerna har använt guiden under ett år och genomfört riskbedömningar och utbildningar för att skapa säkra personförflyttningar.
Hjälpmedel på rummen
Personförflyttningar sker i multiprofessionella team. Studiedeltagarna från olika professioner har beskrivit sina erfarenheter av säkerhetskultur och rutiner kopplat till personförflyttningar i en enkät och via en intervjustudie.
– Trånga vårdrum, tvåsalar och toalettrum är utmaningar. Det är viktigt att ha rätt hjälpmedel i rummen. Under studien har vi jobbat med att möblera om och förbereda förflyttning tillsammans med patienten, säger Anette Grahn, verksamhetschef vid cancer- och lungsjukvårdsenheten.
Det kan också vara patienten som kan involveras för att minska belastningen.
– Vid många förflyttningar kan patienten hjälpa till om vi bara ger oss tid att förklara vad som ska göras, säger Camilla Gustavsson, vårdenhetschef på thorax-kärlkliniken.
Även riskbedömningsverktyget TilThermometer användes i studien. Det har tidigare testats vetenskapligt, bland annat i Region Östergötland. Resultaten visar att verktyget TilThermometer-kan användas för att identifiera risksituationer och göra arbetsmomenten säkrare. Metoden upplevs som lättanvänd och den tar fram en riskprofil som ger överblick över risken på vårdenheten.
De tre vårdcheferna vill fortsätta fokusera på säkerhet kring personförflyttningar. I forskningsstudien har även olika kommunala vårdboende varit med. Rutiner och arbetssätt behöver stärkas både inom den regionala och kommunala hälso- och sjukvården.
– Medvetenheten har ökat hos oss. Nu gäller att få in riskarbetet i utbildningar och inskolningar så att det ingår i allas arbete, säger Åsa Dahl, neurokirurgiska kliniken.
– Vi kommer att fortsätta använda guiden. Ju mer kunskap vi skaffar och ju mer vi utbildar och involverar patienten, desto större effekt kommer vi få av vårt arbete, säger Anette Grahn.
Guide för säkra personförflyttningar Länk till annan webbplats. laddas ner kopstnadsfritt på Myndigheten för arbetsmiljökunskaps webbplats.
Text: Maria Carlqvist
Publicerad