Pandemins påverkan på arbetsmiljön i primärvården
Ökad flexibilitet och mer patientcentrerad vård har upplevts som positivt under pandemin. Men större arbetsbelastning, stort informationsflöde och etiska svårigheter har skapat stress och påverkat den psykosociala arbetsmiljön. Det visar en studie från Primärvårdscentrum i Region Östergötland.
Samtidigt som media har fokuserat på slutenvård, antal tillgängliga IVA-platser och inneliggande patienter, har endast en mindre andel av patienterna vårdats inneliggande. En stor del av det covid-19-relaterade arbetet har skett i primärvården genom bland annat provtagning av patienter med misstänkt eller bekräftad covid-19, smittspårning och första kontakt med vården för patienter, parallellt med det ordinarie mottagningsarbetet.
– Coronapandemin har inneburit flera snabba, omfattande förändringar av hälso- och sjukvårdens arbete och arbetsmiljö. Primärvården har ålagts nya arbetsuppgifter och tvingats till många och snabba förändringar av rutiner och arbetssätt, säger Hanna Fernemark, ST-läkare vid Vårdcentralen Lambohov, Primärvårdscentrum i Region Östergötland och doktorand vid Institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet.
Intervjuer med vården
Studien är en del av hennes avhandling som handlar om psykosocial arbetsmiljö för läkare i primärvården. I april presenterade hon den på Svensk Allmänmedicinsk kongress (SFAM) i Gävle.
Resultaten bygger på intervjuer från 2020, med vårdpersonal (läkare, sjuksköterskor och undersköterskor) samt chefer inom primärvården för att fånga erfarenheter och kunskaper om hur coronapandemin påverkat dem och deras arbetssituation. Resultaten visar att pandemin har inneburit påtvingade, snabba förändringar i arbetets organisation och personalens rutiner.
– Ökad flexibilitet, mer patientcentrerad vård liksom nya samarbeten inom och mellan enheter upplevdes som positiva förändringar. Pandemin påverkade också läkarnas psykosociala arbetsmiljö. Ökad arbetsbelastning, stort informationsflöde samt etiska svårigheter och känslor av osäkerhet skapade stress, säger Hanna Fernemark.
"Vet lite om konsekvenserna"
Till skillnad från många gradvisa förändringar som tidigare skett i primärvården, framstår coronapandemin i medias rapportering som en "disruption", det vill säga som en kraftig störning av hälso- och sjukvården, visar studien.
– Vi vet i dag lite om konsekvenserna av de förändringar som coronapandemin medfört med avseende arbetsuppgifter, roller och kompetensområden inom primärvården, säger Hanna Fermemark.
Forskargruppen, som leds av professor Per Nilsen, vill studera hur arbetet har förändrats, till exempel med avseende på balansen mellan administrativa sysslor och patientmöten samt mellan fysiska och digitala patientmöten.
Text: kommunikationsenheten
Om forskningen
Resultaten bygger på intervjuer från 2020, med vårdpersonal (läkare, sjuksköterskor och undersköterskor) samt chefer inom primärvården för att fånga erfarenheter och kunskaper om hur coronapandemin påverkat dem och deras arbetssituation. Deltagarna har rekryterats från flera olika regioner för att få in så många perspektiv som möjligt.
Publicerade studier
Working conditions in primary healthcare during the COVID-19 pandemic: an interview study with physicians in Sweden Länk till annan webbplats. handlar om läkares erfarenheter under pandemin
Seven lessons from the coronavirus pandemic for primary health care: A qualitative study of registered and assistant nurses in Sweden Länk till annan webbplats. handlar om sjuksköterskors och undersköterskors erfarenheter
En tredje studie om primärvårdschefers erfarenheter är på gång. Uppföljande intervjuer ska genomföras hösten 2022 för att följa upp personalens erfarenheter.
Senast uppdaterad