Region Östergötland

Saknätverk, #jagmed

Maskros växande upp ur asfalten
Inom #jagmed finns lärande nätverk, så kallade saknätverk,

där det ingår lokala projekt som arbetar med likartade utvecklingsområden. Saknätverken samordnas av länens projektorganisation under ledning av länsprojektledaren. De finansieras med respektive läns budget. Respektive deltagare i saknätverket står för kostnaderna för sitt eget deltagande.

Syftet med nätverken är att de ska bidra till att de lokala projekten når de resultat och effekter som #jagmed ska leda till. Det ska ske genom att lärandet förstärks inom de områden som #jagmed berör.

De fem saknätverken är:

1. Elevstöd / individuellt stöd

Nätverket handlar om hur skolan och andra aktörer kan arbeta med att ge stöd till den unga utifrån individens behov.

Elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Nätverket berör t ex hur vi kan göra eleven delaktig i sitt lärande och anpassa undervisningen efter varje elevs förutsättningar, behov, intressen, erfarenheter och kunskapsnivå. Det kan också handla om hur vi agerar i processen för extra anpassningar och särskilt stöd samt hur vi ser till att elever får stimulans att utvecklas så långt som möjligt. 

Ansvarig region: Örebro

2. Kommunernas aktivitetsansvar

Nätverket handlar om kommunernas aktivitetsansvar som de har för ungdomar som inte går i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan och som inte fyllt 20 år.

Aktivitetsansvaret innebär att hemkommunen ska hålla sig informerad om vilka ungdomar det är som omfattas av ansvaret och erbjuda dessa ungdomar lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den unga att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska också dokumentera sina insatser på lämpligt sätt och föra ett register över ungdomarna. 

Ansvarig region: Västmanland

3. SYV / övergångar

Nätverket handlar om ge vägledning till elever eller unga kvinnor och män som befinner sig i eller utanför studier eller arbete. Och om de övergångar som en ung individ är med om under sina ungdomsår.

Studie- och yrkesval har stor betydelse för hur den ungas liv kommer att utvecklas. Studie- och yrkesvägledning i skolan är en rättighet för eleven och skolan har ett viktigt och omfattande uppdrag att stödja eleverna i att göra väl underbyggda val. Även den som inte är elev men som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. En god vägledning utifrån den ungas behov kan utgöra ett verktyg för att motverka felval eller studieavbrott och kan fungera som en motiverande faktor som främjar närvaro eller återgång till studier. Det handlar också om hur vägledning kan vidga unga kvinnors och mäns uppfattningar om studieval och yrkesroller, så att de inte ska begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund i sina val. Genom information, undervisning och vägledning kan skolan arbeta med att vidga elevernas perspektiv.

Övergångar kan vara mer eller mindre genomgripande för en individ, men ofta utgör de viktiga händelser. Övergångar medför bland annat nya utmaningar och krav och möten med nya människor. Att övergången fungerar väl är betydelsefullt för en god skolgång. Det kan exempelvis handla om övergångar mellan gymnasieprogram, skolor eller skolformer. Det berör även den övergång som sker då en elev väljer att avbryta sina studier eller är på väg tillbaka i studier igen.

Det är angeläget att det finns rutiner och arbetssätt som underlättar övergångar. Grundskolan ska samverka med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Vid övergångar ska elever som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd särskilt uppmärksammas. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar. Gymnasieskolan ska i sin tur samarbeta med de obligatoriska skolformerna, gymnasiesärskolan, vuxenutbildning och med universitet och högskolor. Gymnasieskolan ska också eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet, vilket är viktigt för all utbildning inom gymnasieskolan men av avgörande betydelse för yrkesutbildningens kvalitet.

Ansvarig region: Östergötland

4. Inkludering – flerspråkiga och nyanlända

Nätverket handlar om frågor som berör inkludering av nyanlända unga kvinnor och män.

Det handlar både om nyanlända elever i skolan och nyanlända unga som omfattas av kommunernas aktivitetsansvar. Den nyanlända elevens första tid i skolan har visat sig vara avgörande för hans eller hennes framtida skolgång.

För en god planering av elevens fortsatta utbildning behövs en tidig bedömning av elevens kunskaper. Eleven behöver mötas av höga förväntningar och få tillgång till alla skolämnen och relevanta kurser i gymnasieskolan. Undervisningen i skolan ska främja alla elevers lärande och kunskapsutveckling genom att utgå från elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.

Inkluderande förhållningssätt handlar om att flerspråkighet och mångfald ses som en tillgång i undervisningen och att utbildningen utgår från elevens kunskaper och delaktighet, såväl socialt som pedagogiskt. Lärare ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk-, kunskaps- och kommunikationsutveckling. Inom kommunernas aktivitetsansvar handlar det om att kontakta, informera och arbeta med ungdomar på ett språk som de förstår. 

Ansvarig region: Sörmland

5. Risk för avhopp / elevfrånvaro

Nätverket handlar om direkta insatser för att främja elevers närvaro och hantera frånvaro.

En elev i grundskolan/grundsärskolan och i gymnasieskolan/gymnasiesärskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli.

Frånvaro kan leda till att elever inte går klart grundskolan med behörighet till gymnasiestudier eller till att elever inte fullföljer sin gymnasieutbildning. Ju kortare tid ungdomar går i gymnasieskolan, desto mer ökar risken att de hamnar utanför såväl arbete som studier. Det finns många olika anledningar till att elever inte är i skolan. Det kan handla om skolans arbetsmiljö, undervisning och organisation. Men det kan också handla om den ungas och dess vårdnadshavares upplevelser av och attityder till skolan eller om hemförhållanden. Nätverket fokuserar på aspekter som skolorna har ansvar för och en möjlighet att påverka. 

Ansvarig region: Uppsala