Region Östergötland

”Viktigt att vården frågar om våld”

[2021-04-27]

Våld i nära relationer, sexuellt våld, hedersrelaterat våld och könsstympning orsakar stort lidande och bidrar till fysisk och psykisk ohälsa. Att vården aktivt ställer frågan om någon är våldsutsatt kan vara avgörande för att personen ska få stöd och behandling. Ett vårdprocessprogram har tagits fram för detta.

Bilden visar en kvinna som sitter hukad med händerna för ansiktet och en knuten manshand framför.

På kort tid har flera kvinnor utsatts för dödligt våld i nära relationer. Var fjärde kvinna och var sjätte man har blivit utsatt för våld i en nära relation. Vart tionde barn har upplevt våld i familjen. Vården har en viktig roll att tidigt upptäcka våldsutsatta personer och hjälpa dem till rätt vård, stöd och behandling.

- Det är oftast kvinnor som drabbas av hot och våld och konsekvenserna blir både fysiska och psykiska. Det är vanligt att det leder till sjukdom, och ohälsa, ångest och depression. Ibland är det uppenbart att någon är våldsutsatt men det vanligaste är att det inte syns utåt. Därför är det så viktigt att frågan ställs vid olika tillfällen i vården, säger Lena Lundgren, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Östergötland.

Vårdprocessprogram har tagits fram
Region Östergötland har tagit fram ett vårdprocessprogram som strukturerat beskriver stegen som vårdgivaren ska ta när misstanken finns att en patient är utsatt för våld.

– Det vanliga är att en våldsutsatt kvinna söker vård för en annan orsak, och det gäller att fånga upp det som pågår i ett kort möte som kan vara på vårdcentralen, kvinnokliniken eller akuten. När det finns misstanke om att någon är våldsutsatt behöver vården ställa frågan om våld och boka in uppföljande besök, och om det är en akut situation agera omedelbart, säger Karolin Olstam, samordnare för Region Östergötlands arbete med våld i nära relationer.

Hjälp finns
När det är bekräftat att någon utsätts för hot eller våld i sin relation behöver patienten informeras om stödsinstanser och samverkan mellan fler parter kan ta vid. Hälso- och sjukvården kan hänvisa till kommunernas stödverksamheter, kvinnojourer och ideella aktörer. Om det finns barn med i bilden behöver också en orosanmälan göras. Den som är vårdgivare ska inte utreda och bedöma om barnet är utsatt utan det är Socialkontorets ansvar. Om det kommer till vårdgivarens kännedom att en patient lever med våld och hen har barn ska en orosanmälan göras. Det är en viktig preventiv åtgärd och säkerställer barnets rättigheter. Barnskyddsteam Region Östergötland är en viktig del i detta och kan rådfrågas vid frågor om orosanmälan vid misstanke om att barn far illa.

– Det finns mycket hjälp att få i vården. Dels för akuta skador men också i form av samtal och stöd om man är utsatt för hot och våld i en nära relation. Det finns samtalsstöd i kommunens regi även för utövarna av våld, och vi vet också att många söker vård för andra symtom, men arbetet med utövare av våld är ett område som generellt behöver utvecklas mer, säger Karolin Olstam.

"Viktigt att bryta"
Våld i nära relationer kan se ut på olika sätt och förekommer i alla åldrar. Det är inte bara män som utsätter kvinnor för våld i nära relationer utan utövaren av våldet kan också vara en kvinna som utsätter en man, eller en kvinna som utsätter en kvinna i en samkönad relation. Det vanligaste och allvarligaste våldet är dock mäns våld mot kvinnor.

– En riskfaktor kan vara att den som vuxit upp i en familj där det finns våld själv växer upp och blir utsatt eller utövar våld som vuxen eller båda delarna. Det är viktigt att bryta den onda cirkeln som våldserfarenheterna för med sig och att vi som hälso- och sjukvård ställer frågan om våld och tar hand om svaret, säger Karolin Olstam.

Textansvarig: Maria Carlqvist, nyhetsredaktionen, 010-103 76 28

Denna webbplats