Region Östergötland

Utvärderar effekt av specifik träningsstrategi för axelsmärta

[2021-02-08]

Axelsmärta är ett vanligt problem i befolkningen och bland patienter som söker hjälp för sin axelsmärta inom primärvården är subacromial smärta den vanligaste diagnosen. En specifik träningsstrategi utvärderas i en avhandling från Linköping som också bedömer att självskattningsformuläret DASH 7 är effektivt för att bedöma axelfunktion hos patientgruppen.

Bilden visar Jenny Nordqvist

Subacromial smärta kännetecknas av smärta vid armaktivitet, främst vid aktivitet i och över axelhöjd samt bakom ryggen. Det är vanligt att denna smärta ger störd sömn och svårighet att utföra fritidsaktiviteter samt dagligt arbete vilket kan bidra till försämrad psykisk hälsa och livskvalitet.

- Det är viktigt att kunna mäta och utvärdera axelns funktion samt effekt av behandling på ett tillförlitligt sätt och att de instrument som används för utvärdering är tidseffektiva samt känns relevanta för patienten. Träning är den behandling som i första hand rekommenderas för patienter med subacromial smärta men det saknas fortfarande tydliga riktlinjer gällande vilka övningar som är de bästa. En diskuterad anledning till att det är svårt att påvisa sådana riktlinjer är att patientgruppen anses vara heterogen, säger Jenny Nordqvist.

Samarbete med primärvården
Jenny Nordquist är lärare på fysioterapeutprogrammet vid Linköpings universitet och har bedrivit denna forskning i nära samarbete med primärvården i Region Östergötland. Avhandlingen utvärderar effekten av en specifik träningsstrategi för patienter med subacromial smärta i primärvården och identifierar och beskriver variationen i symptombilden. I avhandlingen utvärderas också självskattningsformuläret DASH (Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand questionnaire) för diagnosspecifik bedömning. Sju av de ursprungliga 30 frågorna i DASH identifierades som de viktigaste för att utvärdera axelfunktion hos patienter med subacromial smärta (vilket resulterade i ett nytt självskattningsformulär, DASH 7). DASH 7 uppvisar god förmåga att mäta förändring över tid och kan skilja mellan de patienter som upplever sig förbättrade och de som inte gör det, samt bibehåller god förmåga för bedömning av axelfunktion hos patienter med subacromial smärta, med endast en fjärdedel av frågorna från DASH.

Heterogen grupp
Baserat på symptombild, konstaterades att patienter med subacromial smärta i primärvård är en heterogen grupp. Störd funktion i axelns muskulatur, definierat som smärta vid statiska muskeltester var vanligt förekommande medan nedsatt aktiv rörlighet och stört rörelsemönster i skulderbladet förekom mer sällan. Efter tre månaders träning uppvisade patienterna i båda träningsgrupperna en tydlig förbättring i form av minskad smärta och ökad axelfunktion. Gällande funktion mätt med utvärderingsinstrumentet CM (Constant Murley score) sågs ingen skillnad i effekt mellan träningsgrupperna. Däremot, när axelfunktion utvärderas med DASH och DASH 7, sågs att patienterna i den specifika träningsgruppen hade förbättrats betydligt mer jämfört med patienterna i den aktiva kontrollgruppen.

Större förbättring
Slutsatsen är att DASH 7 är ett kort självskattningsformulär med god förmåga att mäta förändring över tid, specifikt utformat för patienter med subacromial smärta. Heterogenitet konstateras inom patientgruppen baserat på variationen i symptombild gällande de tre komponenterna: aktiv rörlighet, muskelfunktion samt skulderbladets rörelsemönster, vilket visar på att dessa komponenter är viktiga i bedömningen av patienter med subacromial smärta. Ingen skillnad sågs i effekt på förändrad axelfunktion, utvärderat med CM, mellan de två träningsgrupperna som testats. Den specifika träningen verkar därmed inte behövas för alla patienter med subacromial smärta i primärvård för att uppnå en för patienten relevant förbättring. Utvärdering av axelfunktion med DASH och DASH 7 däremot visar att patienterna i den specifika träningsgruppen blivit betydligt bättre jämfört med de i den aktiva kontrollgruppen. Baserat på dessa resultat rekommenderas den specifika träningsstrategin som förstahandsval vid behandling av subacromial smärta, förutsatt att patientens axel tolererar den belastning som den specifika träningen innebär.

Textansvarig: Maria Carlqvist, nyhetsredaktionen

 

Fakta:
Metoder: De fyra delarbeten som ingår i den här avhandlingen baseras på två kliniska studier. Samtliga studiedeltagare var patienter med subacromial smärta som sökte vård hos fysioterapeut inom primärvården i Östergötland. I två delarbeten analyseras mätegenskaper för självskattningsformulär, gällande validitet och responsiveness (förmåga att mäta förändring över tid) hos DASH för patienter med subacromial smärta samt gällande för patienten relevant förändring hos den diagnosspecifika kortversionen, DASH 7. Ett tredje delarbete beskriver symptombild hos patienterna utifrån komponenterna aktiv rörlighet, muskelfunktion samt skulderbladets rörelsemönster. Det fjärde delarbetet utvärderar effekten av en specifik träningsstrategi jämfört med en aktiv kontrollstrategi för patienter med subacromial smärta i primärvård.

Avhandlingen: "Patients with subacromial pain in primary care: Assessment and efficacy of physiotherapy-guided exercise treatment".
Disputationen skedde den 5 februari vid Institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet.