De som har ett eller flera underkända betyg känner mer ångest och nedstämdhet, och använder mer alkohol och droger än de som har godkända betyg. Det visar ungdomsenkäten Om mig, där elever i årskurs 8 och år 2 på gymnasiet svarar på frågor om hälsa och livsstil.
Forskning har visat att det finns ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande. Välbefinnande och god hälsa är viktigt för att lyckas i skolan, men bra resultat i skolan har också positiva effekter för hälsan. För att belysa sambandet så har de som deltagit i ungdomsenkäten dels svarat på om de fått F eller streck i något ämne, och dels angett hur de upplever att de har det och hur de mår.
Sover och äter sämre
Svaren visar att ungdomar med underkända betyg i allmänhet skattar sin hälsa som sämre, jämfört med dem som har godkända betyg. Och ju fler underkända betyg, desto sämre skattas hälsan. Skillnaden visar sig även när det gäller oro/ångest och nedstämdhet/depression. Unga med underkända betyg anger även att de sover och äter sämre, samt använder mer alkohol, tobak och narkotika än de med godkända betyg.
– Att vi fått de här resultaten är kanske inte så oväntat. Men vi hoppas är att ungdomsenkäten ska ge fördjupad kunskap och visa exempelvis skolor vilka ungdomar som behöver extra stöttning, och var insatserna ska sättas in, säger Hanna Henriksson, samordnare för ungdomsenkäten från Region Östergötland.
Utjämnat på gymnasiet
29 procent av ungdomarna angav att de fått underkänt i ett ämne, varav 7 procent underkänts i minst tre ämnen. I grundskolan är det fler killar som har underkända betyg, men på gymnasiet har skillnaden jämnats ut. Bland dem som angav annan könsidentitet var det vanligare med underkända betyg både i grundskolan och på gymnasiet, jämfört med killar och tjejer. Ungdomar med utländsk bakgrund, dålig ekonomi i familjen eller arbetslösa föräldrar har också oftare underkända betyg. Det gäller även ungdomar med funktionsnedsättning och/eller sjukdom.
– Vi har gjort sambandsanalyser för att se vilka faktorer som hänger ihop med underkända betyg. När vi tagit hänsyn till bakgrundsfaktorer som till exempel familjens ekonomi, elevens bakgrund, ålder och en eventuell funktionsnedsättning, så kan vi ändå se att det finns en koppling till personens levnadsvanor och fysiska och psykiska hälsa. Vi kan däremot inte säkert slå fast vad det är som påverkar vad, det vill säga om sämre hälsa ger underkända betyg, eller tvärtom. Men sambandet finns där, säger Hanna Henriksson.
Textansvarig: Gustav Borg, nyhetsredaktionen