Immunförsvarets T-celler, en form av vita blodkroppar, programmeras om för att kunna identifiera och angripa tumörceller. Den nya metoden, som kallas CAR-T-behandling, har nu börjat användas på Universitetssjukhuset i Linköping.
De närmaste åren bedöms CAR-T-behandling få stor betydelse för vården av patienter med olika blodcancersjukdomar. I slutet av 2019 godkände NT-rådet (se faktaruta) behandlingen för patienter med diffust storcelligt B-cellslymfom, en typ av aggressiv lymfcellstumör. Metoden har precis börjat användas på hematologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping (US), där man uppskattar att 3 till 6 patienter per år kommer att behandlas. I landet som helhet handlar det om 20 till 40 patienter per år.
– Många av oss ser detta som den verkliga framtiden inom onkologi, säger Ingemar Lagerlöf, överläkare på hematologiska kliniken.
De första behandlingarna som tagits fram inom området är inriktade mot olika blodcancersjukdomar, men i förlängningen kan fler möjligheter öppna sig.
– Det pågår studier med en mängd olika målceller, globalt handlar det om ungefär 2 000 olika studier. Det är en teknik med snabb tillväxt. Förhoppningen är att vi i framtiden kan använda den här typen av behandling för alla möjliga olika cancerformer, säger Ingemar Lagerlöf.
Kräver nära samarbete
Enkelt uttryckt så filtreras T-celler (vita blodkroppar) fram ur patientens blod. De genmodifieras sedan i laboratorium för att kunna identifiera och bekämpa cancerceller, och återförs slutligen till kroppen via dropp. Filtreringen av T-cellerna, och hanteringen av dem före och efter att de modifierats, sker på avdelningen för klinisk immunologi och transfusionsmedicin på US.
CAR-T-behandlingen är komplicerad, och kan ge svåra biverkningar. Dels i form av ett tillstånd som liknar allvarlig blodförgiftning, dels i form av ett neurologiskt tillstånd med tal- och skrivsvårigheter, förvirring och medvetandepåverkan. Behandlingen kräver därför ett nära samarbete med både intensivvården och specialister inom neurologi.
En sista utväg
Det är uteslutande patienter med så svår cancer att andra möjligheter saknas som väljs ut för CAR-T-behandling. Det sker vid en nationell konferens som hålls varannan vecka, där specialister från flera olika områden deltar. Många kriterier ska vara uppfyllda.
– I nuläget så är det här sista utvägen. Tekniken är så ny att det är svårt att säga säkert hur många som botas långsiktigt, men vi tycker oss se att det handlar om ungefär en tredjedel. Patienterna som väljs ut måste tidigare ha klarat ganska aggressiv cancerbehandling för att kvalificera sig för CAR-T. Det skiljer lite mellan olika läkemedel, men ungefär två procent av patienterna avlider av behandlingen i sig, säger Ingemar Lagerlöf.
CAR-T-behandling har startat ungefär samtidigt på de flesta av landets universitetssjukhus. Inom den Sydöstra sjukvårdsregionen remitteras patienter från Region Jönköpings län och Region Kalmar län till Universitetssjukhuset i Linköping.
Textansvarig: Gustav Borg, nyhetsredaktionen