Region Östergötland

Etikpris till barnsmärtvård och rättspsykiatrisk vård

Bilden föreställer etikprisets mottagare

[2020-02-12]

Årets etikpris belönar trygg smärtlindring för barn och arbete med patienten i fokus och etiska dilemman i rättspsykiatrin. I dag tog Barnsmärtenheten vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping och TERMA-gruppen vid rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena emot Region Östergötlands etikpris 2019.

Det blev ett delat etikpris för 2019, som delades ut i dag på regionfullmäktige.

– Båda pristagarna tar fasta på att arbeta aktivt för ett etiskt förhållningssätt vid mötet med två av de grupper i samhället som behöver extra stöd: barn och patienter med allvarliga psykiatriska diagnoser, säger Ulrica Swartling, ordförande i Etikrådet i Region Östergötland.

Lågaffektivt bemötande
TERMA-gruppen vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstenafår etikpriset för ett systematiskt etikarbete på flera nivåer. Carl-Henrik Juhlin och Jonas Lindholm är instruktörer för ett koncept för lågaffektivt bemötande i rättspsykiatrisk vård, och har också utbildat kliniker bland annat inom barn- och ungdomspsykiatrisk vård. TERMA, som  även kallas Bergenmodellen och Resima, handlar till exempel om att arbeta med röstläge, ögonkontakt, hur många man är i rummet och patientens eget inflytande över en vårdsituation.

– Våra patienter är inte här för att de sökt vården utan för att de är dömda till vården, men vi ska ändå bygga en vårdrelation. Genom att arbeta med relationen med patienten skapar vi en dynamisk säkerhet som blir säkrare än att bygga högre murar, säger Jonas Lindholm, skötare och samtalsterapeut i KBT steg 1.

Carl-Henrik Juhlin har gjort en genomgång av statistiken som visar att antalet tvångsåtgärder har minskat på kliniken sedan de började med arbetssättet.

– Vi tror att vi kommer att se mer av TERMA och Resima framöver i vården, säger Jonas Lindholm. 

Carl-Henrik Juhlin och Jonas Lindholm har också tagit fram en mall för strukturerad händelseanalys, så att avvikelserapporter nu bedöms annorlunda. 

– Vi har fått till en reflektion över vad som gör patienter arga, och ser händelsen som information för att bättre kunna bedöma vården, säger Jonas Lindholm.

Tryggare ingrepp
Barnsmärtenheten på Vrinnevisjukhuset har arbetat i fyra år med att få barn att känna mer trygghet under behandlingar som kan upplevas som smärtsamma. De har förbättrat rutinerna kring sedering och smärtlindring. På enheten arbetar två narkossjuksköterskor och en barnsjuksköterska.

– Barnet kommer först och träffar oss innan ett ingrepp. Vi går igenom ungefär vad som ska hända samtidigt som vi bygger upp en relation. Smärtan har många  dimensioner, och när man känner sig trygg i situationen upplever man oftast mindre smärta, säger Fredrik Palm, narkossjuksköterska.

Första gången får barnet smärtlindring, som kan vara lustgas eller nässprej. Efter två eller flera besök kan ingreppet ibland göras utan smärtlindring och det kan räcka att barnet spelar ett spel. 

I det etiska förhållningssättet lyssnar de på barn och föräldrar, är flexibla och låter barnet bestämma. Det lönar sig för framtiden, menar de:

– Om barnet har haft en trygg upplevelse hos oss kommer det till nästa behandling med mer  förtroende, var det än är i vården, säger Karolina Örtoft, narkossjuksköterska.

Utvärderingar visar att föräldrar uppskattar barnsmärtenheten och att den avlastar IVA och operationskliniken på Vrinnevisjukhuset.

Textansvarig: Maria Carlqvist, nyhetsredaktionen 010-103 76 28