Region Östergötland

Stressfraktur ses med nya ögon

Bilden visar en stressfraktur inne i benets vävnad.

[2019-10-16]

Bilden visar en stressfraktur i skenbenet hos en ung idrottare. Skadan med efterföljande kirurgi blir ofta slutet på en elitkarriär. Hittills har den bedömts som ett benbrott men ortopeden Jörg Schilcher kan visa att det är en läkningsprocess. Hans histologiska bild är denna månad omslag på den internationella vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports.

Stressfrakturer, som också kallas utmattningsfrakturer, är sprickor i benen som hos idrottare uppstår efter en hård träning. Dessa stressfrakturer har tendens att läka dåligt och ger ofta besvär under långt tid. Systrarna Kallur stoppades båda i sin idrottskarriär av stressfrakturer som ledde till inställda tävlingar, operationer och långa rehabiliteringar.

Skadan har hittills setts som en spricka i benet som inte vill läka. Behandlingen har varit inriktat på att stabilisera sprickan med en spik eller en platta, så att benet kan läka.

– Men när vi tittar på den histologiska bilden ser vi ingen fraktur. Däremot ser vi ett område i benet som har en kraftigt ökad benomsättning. Vi ser att kroppen har startat en läkningsprocess, säger Jörg Schilcher, forskare och ortoped vid Universitetssjukhuset i Linköping.

"Går emot vad vi tidigare trott"
I skadeområdet finns ett ökat antal bennedbrytande celler vars uppgift är att läka det skadade benet. Men vi ser också en stor mängd celler som bygger ben och ersätter skadat ben med nytt.

– I mikroskopet finns alltså inga tecken på en fördröjd läkningsprocess utan motsatsen. Det vi ser går emot vad vi tidigare har trott om stressfrakturer. Det ändrar vår syn på vilken behandling vi kan rekommendera till unga patienter med stressfrakturer relaterade till överbelastning, säger Jörg Schilcher.

I stället för att gå in och stimulera läkningsprocessen med en operation behöver kroppen helt enkelt mer tid att få läka.

– Orsaken är överträning och det som krävs är tid för läkning och vila. Detta går dock strikt mot elitidrottarnas vardag, där det är tätt mellan träningar och tävlingar. Prestationstrycket i sig är ju det som orsakat stressfrakturen från början, säger Jörg Schilcher.

Fynden gjordes i samband med att forskargruppen försökte ta fram en ny kirurgisk behandlingsteknik för stressfrakturer som byggde på teorin att det finns en spricka i benet.

– Med de fynden vi har gjort har behandlingen ingen effekt och idrottare med stressfrakturer behöver även fortsättningsvis hänvisas till tålamod och vila, säger Jörg Schilcher.

Textansvarig: Maria Carlqvist, Nyhetsredaktionen, 010-103 76 28