Region Östergötland

Primärvården viktig vid diagnostik av demenssjukdom

[2019-10-21]

Primärvårdens utredning är viktig för träffsäkerheten i diagnostiken av demenssjukdom. Det visar distriktsläkare Anna Segernäs Kvittings avhandling från Linköpings universitet.

Bilden visar brickor med vita och röda mönster, ett kognitivt test som används i vården..

Behovet av en träffsäker utredning av misstänkt demenssjukdom blir allt viktigare då andelen äldre i befolkningen ökar.
– Demenssjukdom är en mycket allvarlig sjukdom med ofta stora konsekvenser för patient och närstående. Frågan om minnesbekymmer eller andra kognitiva symtom är vanlig på vårdcentralerna, säger Anna Segernäs Kvitting.

Utredning av misstänkt demenssjukdom består av ett flertal insatser där kognitiv testning är en del. Testningen behöver sättas i relation till vilka aktiviteter personen har förmåga till och patientens helhetssituation ska beaktas.
Rekommendationen för basal testning vid demensutredningar inom primärvården i dag är kombinationen av Mini Mental Status Examination (MMSE) och Klocktest. Tidigare studier har visat att testkombinationen har svagheter främst vid tidig diagnostik av demenssjukdom och bättre testinstrument efterfrågas.

Alternativa tester förbättrar diagnostik

I sin avhandling undersöker Anna Segernäs Kvitting vilken träffsäkerhet och tillförlitlighet ytterligare kompletterande tester har vid demensdiagnostik i primärvården, särskilt bland äldre. För en träffsäker diagnostik är det viktigt med bra normvärden för tester även i högre åldrar. MMSE studerades särskilt ur det perspektivet. Resultaten visar att flera tester är användbara och förbättrar diagnostiken vid demensutredningar på vårdcentral, som komplement till MMSE-testet: A Quick Test of Cognitive Speed (ATQ) och Cognistat. Det bedöms däremot inte finnas underlag för att generellt rekommendera det mer omfattande testet Kognitiva Screeningbatteriet (KSB) vid demensutredningar i primärvården.

– Studien visar att kognitivt friska äldre personer presterar väldigt bra testresultat högt upp i åldern. Utifrån det dras slutsatsen att gränsvärdet för vidare utredning/ demensdiagnos på MMSE-testet bör vara 26/30 poäng även hos äldre mellan 85-93 år. Ofta har gränsvärdet 24 poäng använts tidigare. Detta innebär sannolikt att fler äldre personer bör utredas vidare för sina symtom när de söker på vårdcentralen, säger Anna Segernäs Kvitting.

Förhoppningen är att en bättre utredning och diagnostik av demenssjukdom inom primärvården ska leda till förbättrat medicinskt omhändertagande och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga.

Textansvarig: Maria Carlqvist, nyhetsredaktionen, 010-103 76 28

Avhandlingen: "Dementia diagnostics in primary care with a focus on cognitive testing" lades fram den 18 oktober 2019 vid Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet.