Region Östergötland

"Mycket vi fortfarande upptäcker om fysisk aktivitet"

[2019-07-12]

– Det finns så mycket vi fortfarande upptäcker om fysisk aktivitet och hur det kan påverka kroppen på olika sätt. Det är fascinerande och kommer nog påverka både vilka råd vi ger och vilka behandlingar vi rekommenderar i framtiden.

Bilden visar Mats Hammar

Det säger Mats Hammar, överläkare och professor emeritus i obstetrik och gynekologi vid Region Östergötland och Linköpings universitet. I juni publicerades en ny artikel utifrån 2-årsuppföljningen av Styrka-studien, där fysisk aktivitet visat sig minska klimakteriebesvär. Ännu inte publicerade resultat har visat hur fysisk aktivitet även tycks motverka inflammation, påverka blodfetter och därmed minska risken för åderförkalkning och exempelvis cancer.

Besvären halverades

– De som tränade halverade i genomsnitt sina besvär i form av vallningar och svettningar och kan därmed minska sömnstörningar och nedstämdhet. Det har varit väldigt tydliga resultat, konstaterar Mats Hammar.

Hans intresse för fysisk aktivitet startade i ungdomen men stärktes på 70-talet när hans fru blev aktiv i en gymnastikförening. Föreningen hade träning på alla nivåer, även motionsgymnastik för vuxna. Som läkare inom gynekologi fick Mats senare i uppdrag att hålla ett föredrag om klimakteriebesvär på medicinska riksstämman, och för att ta reda på lite mer gjorde han en enkel studie.

– Jag plockade ut alla kvinnor i en viss ålder, som tränade motionsgymnastik i gymnastikföreningen, och så skickade jag ut ett brev till dem och frågade om de ville svara på några frågor om klimakteriebesvär och träning.

Sedan skickade Mats ut samma brev till ett slumpmässigt urval kvinnor i samma ålder. Det visade sig att i gruppen som tränade hade bara hälften så många besvär med vallningar, sömnsvårigheter och annat som är vanligt i klimakteriet, jämfört med kvinnor i befolkningen. Resultaten presenterades på en världskongress 1990 och fick stor uppmärksamhet, eftersom ingen tidigare hade tänkt på eller undersökt effekterna av fysisk aktivitet kopplat till klimakteriebesvär.

Det blev sedan startskottet på en rad forskningsprojekt som på olika sätt undersökt hur fysisk aktivitet kan användas i olika syften och för att ta reda på vad som händer i kroppen vid ansträngning. Den senaste studien, den så kallade Styrka-studien, har pågått sedan 2014 och inkluderar totalt 65 kvinnor.

Styrketräning mest effektivt mot klimakteriebesvär

– När det gäller klimakteriebesvär så verkar det som att styrketräning är speciellt verksamt mot vallningar, eftersom det är intensiv träning som vi tror ökar endorfinproduktionen, som är en av orsakerna till de besvären. Vi har också sett att träning påverkar humöret, och sömnen, som är två andra faktorer som många kvinnor får problem med, berättar Mats.

Statistiskt sett är det 75 procent av alla kvinnor som upplever att de får någon typ av förändring i samband med att mensen uteblir.

– Det är en stor grupp som verkligen skulle kunna öka sin livskvalitet om de tränade, eftersom det är så vanligt att få en eller flera besvär, konstaterar Mats.

Träning motverkar åldrande

Styrka-studien har bidragit till att förklara både vad som orsakar klimakteriebesvär och vad i träningen som faktiskt påverkar kroppen positivt.

– Att fysisk aktivitet exempelvis sänker stress är känt sedan tidigare. Det verkar även som att träning kan kopplas till minskad så kallad oxidativ stress, säger Mats.

Oxidativ stress är något som påverkar cellerna och åldrandet och drabbar alla människor, men inte minst medelålders kvinnor. Fysisk aktivitet verkar minska den generella stressnivån men kanske motverkar det också oxidativ stress.

– Den så kallade telomerlängden påverkar hur många gånger en cell kan dela sig, förklarar Mats. När cellerna inte kan dela sig så påverkar det kroppens förmåga att läka och bygga ny vävnad och muskler.

Flera forskningsstudier pekar på att telomererna hos fysiskt aktiva är signifikant längre än hos inaktiva. Stress, å andra sidan, tros kunna påverka telomerlängden negativt. I Styrka-studien kommer de också analysera hur telomerlängden påverkas av träning.

Textansvarig: Sofie Drake af Hagelsrum, 010-103 83 85