Region Östergötland

Komplexa medicinska vårdbehov i äldreboenden

[2019-08-13]

Med en förbättrad medicinsk uppföljning på särskilda boenden skulle allvarliga medicinska tillstånd kunna upptäckas och åtgärdas bättre. Det visar en doktorsavhandling från Linköpings universitet.

Bilden visar en hand på ett handtag till en rollator.

När antalet äldre ökar i samhället ökar också kraven på vård och omsorg i äldreboenden. I sin doktorsavhandling belyser Björn Westerlind vikten av regelbundna medicinska uppföljningar i äldreboenden.

– En stor andel äldre personer i äldreboenden har en kognitiv svikt som inte uppmärksammats, och som kan ha ett samband med annan bakomliggande sjuklighet, säger Björn Westerlind, geriatriker vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping och doktor inom geriatrik vid Linköpings universitet.

Flera kroniska sjukdomar

Studien bygger på data från 428 äldre personer i äldreboenden åren 2008 och 2011, som följts under upp till 2,5 år. Medelåldern var 85 år och 71 procent var kvinnor. De undersökta personerna hade vanligen flera kroniska sjukdomar och använde i snitt sju läkemedel kontinuerligt. Mer än hälften av dem hade förhöjd risk för att utveckla undernäring och en tredjedel hade förhöjd risk för att utveckla trycksår.

– En tredjedel av kvinnorna och hälften av männen hade blodbrist. För männen fanns ett samband mellan blodbrist och en förhöjd dödlighet. Ett sjunkande blodvärde hade också ett samband med en högre dödlighet, säger Björn Westerlind.

Nästan alla studiedeltagare hade en ökad fallrisk och tre av fem hade fallit det senaste året. De som regelbundet använde den typ av sömnmedel som är vanligast bland äldre personer hade en ökad förekomst av fall under det senaste året. När undersökningsgruppen delades upp i en äldre (över 85 år) och en yngre grupp hade den äldre gruppen som använde denna typ av sömnmedel en ökad risk för allvarliga fall under de närmaste 6 månaderna.

Kognitiv nedsättning

I den undersökta gruppen hade 42 procent en känd demensdiagnos, men upp till dubbelt så många hade en kognitiv nedsättning som kunde tyda på demens. Gruppen utan demensdiagnos men med kognitiv nedsättning var äldre och hade ingen behandling för demenssjukdom. De hade oftare förhöjda värden av ett blodprov som kunde tyda på samtidig förekomst av hjärtsvikt. De hade samma förhöjda risknivå för undernäring och trycksår som gruppen med känd demensdiagnos

– Den medicinska uppföljningen på särskilda boenden kan förbättras så att allvarliga medicinska tillstånd upptäcks och åtgärdas, säger Björn Westerlind.

Textansvarig: Maria Carlqvist, nyhetsredaktionen, 010-103 76 28

 

Avhandlingen “Geriatric Aspects of Frail Nursing Home Residents - A
Swedish cohort study” lades fram av Björn Westerlind vid institutionen för
klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet den 3 maj 2019.

Andra webbplatser