Region Östergötland

Kan rubbad hjärtrytm bli jämn?

Bilden visar Sara Liin i labratoriet.

[2019-05-24]

Många hjärtsjukdomar beror på rubbningar i hjärtslagen. Sara Liins forskargrupp har identifierat en molekyl som verkar kunna återställa rytmen.

Bilden visar tidningen forskning och utveckling

– Drömmen är att det ska fungera som ett friskt hjärta igen. Vi ser lovande resultat av fettsyror som stabiliserar de elektriska impulserna, säger Sara Liin, neurobiolog vid Linköpings universitet.

Varje hjärtslag uppstår genom en elektrisk impuls som genereras genom välkontrollerade flöden av joner genom specialiserade proteiner, jonkanaler. Men ibland är det fel på jonkanalerna och oregelbunden hjärtrytm, hjärtarytmi, uppstår. Det syns bland annat vid förmaksflimmer som är en vanlig sjukdom, och vid det ovanligare långt QT-syndrom, som kan trigga kammarflimmer och plötsligt hjärtstopp.

– Om vi kan justera jonkanalerna på ett sätt som normaliserar de elektriska strömmarna kan vi kanske hitta ett sätt att bli fri från hjärtsjukdomar som förmaksflimmer och långt QT-syndrom. Vi ser en oväntat god effekt av fettsyror på jonkanalerna, säger Sara Liin.

Ärftliga flimmer

I laboratoriet studerar hon ärftliga former av kammarflimmer. Projektet har ett grundvetenskapligt fokus och hennes grupp testar effekten av substanser som de har utvecklat i olika cellsystem och djurmodeller. Långt QTsyndrom är en störning i hjärtats elektriska system som kan leda till yrsel, svimningar och i värsta fall kammarflimmer och plötslig hjärtdöd även hos unga personer. I uppmärksammade fall har elitidrottare plötsligt avlidit.

Linköpingsforskarna kan identifiera fel i jonkanalen som orsakats av mutationer. Mutationerna påverkar jonkanalerna och gör att de börjar fungera felaktigt, vilket orsakar sjukdom.
– De muterade jonkanalerna kan generera felaktiga elektriska strömmar, vilka riskerar att trigga hjärtarytmier, säger Sara Liin.

Som detektiver

På ett fascinerande sätt designas molekylerna i olika varianter i laboratoriet. Sara Liin och hennes kollegor är som detektiver i labbet när de testar effekten. De utvecklar en verktygslåda med molekyler med olika egenskaper. Med verktygen testar Sara Liin hur jonkanalen kan påverkas.

– Vi har identifierat en familj av lovande substanser med fina effekter på både enskilda jonkanalsproteiner och på hela hjärtan från marsvin och kanin. Substanserna bygger på fettsyror som påverkar hjärtslagen, berättar hon.

Nu går de vidare med att förfina substanserna och utvärdera om de kan tänkas ha effekter på andra jonkanaler. Sådana effekter kan orsaka biverkningar hos patienter, lätta eller svåra.

Molekyl som fungerar

Linköpingsforskarna har alltså upptäckt en molekyl som fungerar – hjärtat skulle kanske kunna få en frisk rytm igen. Men ännu är det långt kvar till läkemedel. När Sara Liin är ute och föreläser får hon ofta frågan när läkemedlet kommer.

– Vår molekyl kan stabilisera hjärtrytm på djur. Det är jättepositivt, men vi vet ännu inget om bieffekter på djur eller människor och det måste noga undersökas innan det kan gå vidare i en patientstudie, säger hon.

I dag behandlas patienter med betablockerare, som minskar stressen på hjärtat. Men Sara Liin hoppas att hennes molekyl tar steget längre.

– Vi vill helst hitta en substans som gör att hjärtat fungerar som ett friskt hjärta igen.

Textansvarig: Maria Carlqvist, 010-103 76 28

 

Nu finns ett nytt nummer av tidningen Forskning och utveckling på tema läkemedel. Följ med på resan från molekyl till piller, från laboratorier och läkemedelsprövningar till studier och uppföljningar av hur läkemedlet används och upplevs av patienterna. Forskningen bedrivs i hälso- och sjukvården i Region Östergötland och vid Medicinska fakulteten vid Linköpings universitet. Tidningen ges ut av Region Östergötland och Linköpings universitet.