Landstinget i Östergötland

Benmärg viktig vid viss skadeläkning

[2018-12-10]

Magnus Bernhardsson har i sin avhandling visat att spongiös benläkning skiljer sig från den konventionella beskrivningen av frakturläkning. Fynden tyder på att närvaron av benmärg vid kortikala benskador är betydelsefull och nödvändig.

Bilden visar en spongios en läkt defekt mitt i övre änden på ett skenben som visar hur begränsad läkningen är.

Skelettet är ett dynamiskt organ som är under ständig ombyggnad och är involverat i flera fysiologiska processer i våra kroppar. Den mineraliserade benvävnaden kan delas upp i två kategorier: kortikalt och spongiöst ben. Kortikalt ben är det hårda och kompakta höljet som innesluter benens innanmäte. Spongiöst ben är mer poröst i sin uppbyggnad och finns i riklig mängd i ändarna på rörben, i höftben och i ryggkotor.

– När ett ben utsätts för ett trauma, till exempel vid ett fall som är kraftigare än vad benet tål så går det sönder och det bildas en fraktur. Vi har idag mycket kunskap om vad som sker efter frakturer i mitten på rörben, säger Magnus Bernhardsson, civilingenjör i teknisk biologi vid Linköpings universitet.

Olika läkning

Men patienter råkar också ofta ut för handleds- och höftfrakturer, som involverar spongiöst ben i högre grad. Mycket tyder på att kortikalt och spongiöst ben läker olika på grund av skillnader i deras biologiska sammansättning. För att öka kunskapen på området har Magnus Bernhardsson undersökt läkningsprocesser i spongiöst ben.

– Först lade vi märke till att läkning i spongiöst ben är ytterst begränsad till det skadade området. Det var en skarp avgränsning mellan den angränsande oskadda vävnaden och det nybildade benet i skadan som endast bredde ut sig ett par millimeter. Detta skiljer sig från hur kortikalt ben vanligtvis läker där man ofta ser en expanderande nybildad vävnad, även kallad för kallus. Den begränsade benbildningen i spongiöst ben kan förklara varför steloperationer har svårigheter att läka, säger Magnus Bernhardsson.

Steloperationer går ut på att foga ihop separata ben för att lindra smärta i en led och genomförs genom att två ytor av spongiöst ben förs samman för att läka ihop. Överskrider mellanrummet mellan ytorna endast ett par millimeter riskerar ytorna att inte läka ihop.

– Vi kunde också se hur celler från immunförsvaret tidigt dök upp i den spongiösa skadan, samtidigt som benbildande celler. Frakturläkning brukar annars beskrivas som ett sekventiellt förlopp där immunceller anländer först för att sedan locka dit benceller.

Reagerar på trauman 

Utifrån fynden drar forskargruppen slutsatsen att benbildande celler i spongiös benvävnad kan reagera på trauman självständigt och snabbt påbörja läkning på egen hand. De undersökte också hur viktig benmärgen är vid läkning av en kortikal benskada. Benmärgens åtkomst till en nybildad skada blockerades i det kortikala benet.

I de skador där benmärgen inte var blockerad kunde forskarna se hur skadan läkte ihop med nytt ben.

– I skador där benmärgen var blockerad syntes inte någon läkning eller nybildat ben. Detta tyder på att närvaron av benmärg vid kortikala benskador är av betydelse och nödvändig, säger Magnus Bernhardsson.

Textansvarig: Maria Carlqvist, 010-103 76 28

 

Magnus Bernhardsson disputerade den 6 december med avhandlingen "Healing Processes in Cancellous Bone", vid IKE, Linköpings universitet.