Region Östergötland

Försiktigt positiva attityder till embryodonation hos många i vården

[2019-09-27]

Majoriteten av barnhälsovårdens medarbetare är positiva eller neutrala till embryodonation, men många känner en oro för barnens hälsa när de växer upp. Reproduktionsmedicinskt centrum i Region Östergötland har genomfört en första studie om attityder till embryodonation.

bilden visar Gunilla Sydsjö.

Sedan den 1 januari är embryodonation tillåten i Sverige och väntas bli en vanligare form av barnlöshetsbehandling i framtiden. Att födas efter en embryodonation innebär att man inte har en genetisk koppling till sina föräldrar. Föräldrarna har efter en barnlöshetsutredning fått ett donerat embryo av en annan mans sperma och en annan kvinnas ägg. Det kan vara embryon som finns kvar efter en framgångsrik behandling med provrörsbefruktning

– Det mottagande paret blir barnets biologiska föräldrar och modern väntar och föder barnet. Men när barnet blir myndigt har det rätt att få veta donatorernas identitet och kan kanske också få veta att det finns helsyskon, säger Gunilla Sydsjö, professor i psykosocial obstetrik och gynekologi vid Reproduktionsmedicinskt centrum, och en av forskarna i studien.

Positiva eller neutrala

Det saknas erfarenheter av vilka konsekvenser detta kan få socialt och känslomässigt för personer som berörs. Studien har genomförts i syfte att undersöka vad vissa grupper av vårdpersonal som träffar små barn tycker och tänker om embryodonation och konsekvenser av behandlingen. Studiedeltagarna arbetar inom barnhälsovård och andra som möter barn i vårdande situationer; läkare, psykologer och barnsjuksköterskor i sydöstra sjukvårdsregionen.

– Vi ser att majoriteten, sju av tio av de svarande, är positiva eller neutrala till att vården ska ge dessa behandlingar i Sverige. Speciellt positiva är de som har en personlig erfarenhet av ofrivillig barnlöshet, säger Gunilla Sydsjö.

Oro för hälsa

Däremot är det många som tycker att de har en låg kunskap om vad embryobehandlingar innebär och många känner också en oro för barnets framtida hälsa, både fysiskt och mentalt. Tidigare studier har visat att äggdonation är kopplat till en risk för barnen att födas lågviktiga och små till storleken. En sådan risk skulle kunna finnas också vid embryodonation, tror en del studiedeltagare. En av sex tror att det fanns en ökad risk för mental ohälsa och att barnet skulle bli stigmatiserat. Var femte studiedeltagare tror att barn som föds efter embryodonation kommer att få liknande problem som adopterade barn, kopplat till behov att söka sitt ursprung. Majoriteten av studiedeltagarna tror att det inte alltid blir positivt för barnet att träffa sina helsyskon.

"Behov av mer kunskap"

Kartläggningen kan användas som kunskapsunderlag av vården för framtida diskussion och utbildning om embryodonation.

– Vi ser att det finns behov av mer kunskap och information om embryodonation, och att det också finns en viss oro hos vårdpersonal för hur barnen kommer att må och uppleva sin situation, säger Gunilla Sydsjö.

Textansvarig: Maria Carlqvist, nyhetsredaktionen, 010-103 76 28

Studien: Attitudes towards embryo donation among healthcare professionals working in child healthcare: a survey study, Gabriela Armuand , Gunilla Sydsjö, Agneta Skoog Svanberg, Claudia Lampic.

Andra webbplatser