-
EU-kontoret arbetar denna vecka för att sedan gå på julledighet. Vi är åter tillbaka på kontoret i Bryssel den 14 januari.
-
EU-kommissionen presenterade tidigare i december sin handlingsplan för utvecklingen av artificiell intelligens (AI) i EU. Handlingsplanen fokuserar på att bland annat förbättra samordning för att öka investeringarna i utvecklingen av AI. Till år 2020 är målet att minst 20 miljarder euro från offentliga och privata investeringar ska gå till forskning och innovation inom artificiell intelligens.
-
Tidigare i december offentliggjordes rådets trioprogram av EU:s tre ordförandeländer, Rumänien, Finland och Kroatien. I denna går det läsa hur det är fortsatt fokus på unionens gemensamma värden, hållbara tillväxt samt starkare yttre handlingsförmåga och säkerhet.
-
Mellan 7 och 10 oktober 2019, anordnas europeiska veckan för regioner och städer. Det är EU-kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik (DGREGIO), tillsammans med regionkommittén som kommer att arrangera den 17:e upplagan av EWRC-veckan.
-
Under förra veckan presenterade Europakommissionen sin strategi gällande ett klimatneutralt Europa, år 2050. Visionen är att Europa ska en blomstrande, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi till år 2050 – ”En ren jord åt alla”.
-
EU-kommissionens höstprognos visar på nya tider för den europeiska ekonomin. Brexit, fortsatta handelsspänningar och ökad global säkerhet tros ligga bakom. Medlemsländernas ekonomi fortsätter att växa, men inte i samma takt som tidigare.
-
EU-kommissionen har i dagarna släppt sin andra årsrapport som visar att EU:s handelsavtal gynnar europeiska företag, arbetstagare och konsumenter genom att EU har förhandlat fram en bättre och ökad tillgång till utländska marknader. Totalt ger dagens handelsavtal tillgång till cirka 70 marknader utanför Europeiska Unionen.
-
EU-kommissionen släppte under tisdagen (23 oktober) 2019 års arbetsprogram. I programmet går det att läsa de nya och prioriterade initiativen för nästkommande år. EU-kommissionens främsta prioritet är att uppfylla de redan avlagda löftena och förbereda för framtiden – vilket kan ses genom att arbetsprogrammet sätter press på de lagstiftande institutionerna inom EU – parlamentet och ministerrådet.
-
EU-parlamentet kommer med en ny informationskampanj som ska generera ett ökat valdeltagande i nästa års EU-val. Informationskampanjen syftar till att invånarna ska delta i den demokratiska processen och kunna göra ett medvetet val när man väl går till valurnan.
-
En ny undersökning visar att rekordhöga 68 % av EU-invånarna tycker att deras land gynnas av medlemskapet. I Sverige har andelen ökat med 7 procentenheter till 73 % sedan senaste undersökningen som gjordes tidigare i april i år.
-
Måndagen den 22 oktober bjuder utbildningsdepartementet och EU-kommissionen in till seminarium i samband med lanseringen av kommissionens årliga utbildningsöversikt. Årets översikt har ett större fokus på demokrati- och medborgarskapsfrågor inom utbildningsväsendet. Seminariet kommer att hållas i Stockholm på Mäster Samuelsgatan 70, och anmälan stänger den 17 oktober.
-
Sveriges kommuner och landsting har nu publicerat höstens utgåva ”På gång inom EU”. I denna utgåva kan du bland annat läsa om förslagen till EU:s nästa långtidsbudget 2021-2027, sociala dimensioner i EU-budgeten , migrationsförhandlingar och hur EU påverkas av Brexit.
-
Här kommer information om vad som är på gång i Europaparlamentet. Europaparlamentet antog under onsdagen förslaget om utsläppsrätter för bilar och lätta lastbilar, det ska bli mer europeiskt innehåll på streamingtjänster och till sist, vad ska diskuteras under nästa EU-toppmöte.
-
Eurostat, EU:s statistikbyrå har i dagarna släppt en rapport som tar upp hur EU hitills lyckats att uppnå agenda 2030:s mål för en hållbar utveckling. Rapporten visar att EU har gjort störst framsteg gällande målen hälsosamma liv och välbefinnande (mål 3) och säkerställandet av kvalitetsutbildning (mål 4) samt ekonomisk överkomlig och ren energi (mål 7).
-
Den nya förordningen kommer att förbättra nuvarande systemet för kontroll av kontanter som förs in i eller ut ur EU. Lagstiftningen kommer att avspegla den senaste utvecklingen av internationella standarder för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som utarbetas av arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF).
-
Förhandlingarna mellan Storbritannien och EU drar ut på tiden. Nu ställer EU:s ledare ett ultimatum i brexitförhandlingarna. Inför nästa toppmöte som går av stapeln 17-18 oktober, måste en gemensam uppgörelse finnas på bordet.
-
Europeiska kommissionen har offentliggjort en ny studie som visar att EU:s medlemsländer förlorar stora inkomster på missade momsintäkter. Dagens siffror visar att en reform av det nuvarande EU-mervärdesskattesystemet kombinerat med ett bättre samarbete på EU-nivå behövs för att stoppa den negativa trenden
-
EU-domstolen avgjorde den fyra år långa rättstvisten mellan EU-kommissionen och miljörättsorganisationen ClientEarth. Domen förväntas leda till ett mer transparent EU.
-
En undersökning är gjord för att ta reda på vad européerna vill att EU ska satsa på. Resultatet visar att de förväntar sig att EU ska göra mer inom en rad politikområden. Tre fjärdedelar av de som svarade vill att EU ska öka kampen mot terrorism, mot arbetslöshet och för miljön.
-
Det nya förslaget angående europeiska upphovsrättsregler, är till för att hjälpa journalister, konstnärer, publicister och andra innehållsskapare att förhandla fram bättre avtal när deras produkt används på internet. Reglerna ska även skydda yttrandefriheten samt ge internetplattformar möjlighet att utveckla nya företagsmodeller. Den nya regeln kommer inte, som det påståtts i offentliga debatten,
-
EU:s medlemsstater väntas redan vid årsskiftet kunna ta del av det nya programmet som syftar till att öka samarbetet inom den europeiska försvarsindustrin. Programmet fokuseras på ett innovativt kapacitetsbyggande, vilket är en fortsättning och vidareutveckling av EDF (europeiska försvarsfonden).
-
EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker höll idag, den 12 september 2018, sitt sista ”State of the union”-tal till unionen. Med en växande skepsis från väljarna och oenigheter mellan EU:s medlemsländer manade ordförande Juncker till enighet och respekt. I hans tal fokuserades det på att stärka EU:s gränser, hur sommartiden ska slopas, hur det står till med Brexit, en strävan om framtida fr
-
Budgeten uppgår till 164,1 miljarder euro i åtaganden och 148,2 miljarder euro i betalningar, vilket skapar en ökning med 2,09 % gällande åtaganden och 2,34 % i betalningar jämfört med 2018-års budget.
-
Här kommer en översikt av vad som kommer ske i EU. Frågor som berörs är bland annat Europas framtid, energi, den digitala marknaden och transport, men även mycket mer.
-
Alla medarbetare är tillbaka på EU-kontoret i Bryssel, redo för höstens utmaningar. Ansvaret över det veckoenliga nyhetsbrevet, med relevant omvärldsbevakning ur ett östgötskt perspektiv, lämnas nu över till kontorets nya praktikant.
-
Sverige överlägset resten av EU i kampen mot klimatförändringarna
-
Den europeiska planeringsterminen avslutades den 13 juli och i och med detta presenterades 2018 års landsspecifika rekommendationer gällande den ekonomiska politiken, sysselsättningspolitiken och finanspolitiken i EU:s medlemsländer. Enligt rekommendationerna bör Sverige tackla hushållens höga skuldsättning och de höga bostadspriserna.
-
Den 21 juni antog ministerrådet revideringen utstationeringsdirektivet som ska försäkra lika lön för lika arbete mellan utstationerade och inhemska arbetare. Direktivet ska därmed motverka orättvisa lönenivåer mellan arbetstagare och orättvisa konkurrensförhållanden mellan företag. I Sverige har regeringen utsett en särskild utredare för att undersöka hur det nya direktivet ska implementeras.
-
Nya siffror från Eurostat visar att befolkningen i Sverige ökat med 1,24 procent under 2017, vilket är den tredje största befolkningsökningen i EU. Förklaringen till tillväxten som är signifikativ för nästan hela EU är invandring, utan invandringen beräknar Eurostat att EU:s befolkning kommer minska med 100 miljoner inom 60 år.
-
Under de senaste fyra veckorna har Region Östergötlands EU-kontor hållit stängt på grund av sommarledighet. Nu är nyhetsbrevet återigen tillbaka och snart är hela kontoret samlat för att ta itu med höstens utmaningar.
-
För att bekämpa de svenska skogsbränderna mobiliserades en hjälpinsats där nio europeiska länder skickade personal och materiel för att assistera Sverige i släckningarna. I ett pressmeddelande från EU-kommissionen beskrivs insatsen som den största som utfärdats av EU:s civilskyddsmekanism.
-
Den 1 juli träder nya EU-bestämmelser i kraft som ger stärkt konsumenträtt till resenärer som bokar olika typer av paketresor. Reglerna anses vara bättre anpassade till dagens digitala bokningstjänster och ska därför ge ett mer fullbordat skydd.
-
Sedan den 1 juli är Österrike det land som innehar ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Österrike har redan nu förklarat vilka frågor som ska prioriteras under ordförandeskapet och det är tydligt att säkerhet och skydd är genomgående teman.
-
Mellan den 10 juli och 7 augusti går Region Östergötlands EU-kontor på sommarledighet. Kontorets sommarstängning innebär att nyhetsbrevet kommer ha uppehåll i cirka 3-4 veckor och att kontorets ordinarie arbete tar en kort paus. Den 7 augusti är EU-kontorets anställda tillbaka igen, nyladdade med energi inför höstens arbete!
-
Den 29 juni nådde EU:s ledare en överenskommelse om den omdiskuterade asylfrågan i EU. Splittringarna är dock fortfarande stora mellan medlemsländerna och överenskommelsen betyder i stora drag att frågan ska utredas vidare. Vem eller vilka som i praktiken ska ta ansvar för flyktingar och migranter är fortfarande ouppklarat.
-
I samband med EU-kommissionens förslag om en ny långtidsbudget har en rad programförslag presenterats. Den 6 juni publicerades förslaget om Fonden för ett sammanlänkat Europa, CEF, och i den nya budgeten samt programbeskrivningen inkluderas en ny svensk sträckning i de transeuropeiska näten för transport (TEN-T): Narvik/Uleåborg-Luleå-Umeå-Stockholm.
-
Finland och Sverige har undertecknat den så kallade EuroHPC-deklarationen och ansluter sig därmed till ett flertal europeiska länder som redan ingår den nationella och europeiska överenskommelsen som ska satsa på utveckling av högkvalitativa datorer och datainfrastruktur i Europa.
-
Sveriges kommuner och landsting (SKL) har nyligen genomfört en jämförelse av hälso- och sjukvården i 12 EU-länder samt Norge, USA och Kanada. Resultatet placerar Sverige i topp i jämförelsen där SKL framförallt har tittat på ländernas medicinska resultat, effektivitet och väntetider.
-
EU-kommissionen presenterade nyligen en rad sektorsspecifika budgetförslag för hur mycket medel respektive EU-program och politikområde ska tilldelas under nästa budgetperiod, 2021-2027. Nu har budgeten för nästa forskningsprogram presenterats och siffrorna visar att det nya Horisont Europa blir den största forskningssatsningen i världen.
-
Den 26-27 juni anordnar SveReg, de svenska stads- och regionkontoren i Bryssel tillsammans med Sveriges kommuner och Landsting, en konferens för att diskutera EU:s nästa långtidsbudget och dess inverkan på den regionala och lokala utvecklingen. Flera representanter från Region Östergötland är på plats i Bryssel för konferensen samt för andra spännande möten.
-
Den 2 maj presenterade EU-kommissionen det övergripande förslag till långtidsbudgeten som ska gälla mellan 2021-2027. Nu har kommissionen som utlovat även presenterat det första sektoriella lagstiftningsprogrammet som gäller sammanhållningspolitiken (SHP) och regional utveckling. Genom förslaget är det klart att alla regioner i Europa får ta del av SHP:s stöd även i framtiden.
-
Den 18 maj antog EU-kommissionen ett nytt politiskt ramverk för att öka stödet till utbildningsinsatser under nödsituationer och långvariga kriser. Syftet är att barn vars tillgång till utbildning försummats på grund av nödsituationer och kriser snabbare ska kunna gå tillbaka till skolan eller få hjälp genom akuta utbildningsinsatser.
-
I veckan blev det klart att Europaparlamentsvalet 2019 går av stapeln mellan den 23 och 26 maj 2019. Beslutet togs av rådet efter konsultationer med Europaparlamentet.
-
EU:s egen statistikbyrå Eurostat har publicerat nya resultat gällande andelen EU-medborgare som bor i ett annat EU-land. Siffrorna visar att andelen som bosätter sig i andra EU-länder ökar men enligt rapporten är ytterst få svenskar bosatta i andra EU-länder.
-
Europadomstolen kommer till Sverige för att besöka representanter i Högsta domstolen och förvaltningsrättsdomstolen samt justitiekanslern men även EU- och handelsminister Ann Linde och Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson. Besöket ska öka förståelsen mellan svenska domstolar och Europadomstolen och främja erfarenhetsutbyte och dialog.
-
Den 17 maj 2018 gick toppmötet mellan EU och västra Balkan av stapeln i Bulgariens huvudstad Sofia. I samband med mötet diskuterades utsikterna för framtida EU-medlemskap för de sex länderna i regionen och för att gynna utvecklingen antogs Sofiaförklaringen och en prioriteringslista med åtgärder och mål för att främja framtida samarbete mellan regionen och EU.
-
EU-kommissionen har öppnat ett nytt samråd där 96 EU-medborgare sammanställt samrådets struktur och frågor. I samrådet ska EU:s medborgare kunna tycka till om vilket EU de vill se i framtiden och samrådet är en del i den framtidsdebatt som kommissionen initierade genom den vitbok som publicerades i mars 2017.
-
Nu är det klart att initiativet DiscoverEU ger cirka 15 000 18-åringar i Europa möjligheten att resa gratis med Interrail i sommar. För att vinna ett Interrail-pass måste intresserade 18-åringar genomföra en ansökan som öppnar den 12 juni och stänger den 26 juni 2018.
-
Förslaget om EU:s nästa långtidsbudget som släpptes den 2 maj ger en första inblick i hur EU-kommissionen prioriterat vilken finansiering respektive politikområde och program ska tilldelas för att bemöta de utmaningar som EU står inför. Inom vissa politikområden i långtidsbudgeten presenteras nya fonder, program och satsningar som EU-kommissionen anser svarar upp mot EU:s prioriterade områden.
-
Förslaget om EU:s nästa långtidsbudget som släpptes den 2 maj ger en första inblick i hur EU-kommissionen prioriterat vilken finansiering respektive politikområde och program ska tilldelas för att bemöta de utmaningar som EU står inför. Genom det Annex som följer med förslaget går det att läsa hur flera områden med regional relevans kan ta form, nedan kan du läsa kort om fem av dessa.
-
Från den 1 maj ska EU-medborgare som reser eller bor i ett land utanför EU få bättre tillgång till konsulärt skydd och stöd. Reglerna gäller länder där EU-medborgaren i fråga inte har en nationell representation på plats och genom de nya reglerna ska EU-medborgare istället kunna söka stöd från alla EU-ambassader eller EU-konsulat som finns representerade i närheten.
-
Den 2 maj presenterades det första förslaget från EU-kommissionen om EU:s nästa långtidsbudget som ska sträcka sig mellan 2021 – 2027. Budgeten har rubriken ”En modern budget för en union som ska skydda, försvara och sätta medborgarna i centrum".
-
Den 25 april nådde rådets ordförandeskap och Europaparlamentets företrädare en överenskommelse om ett nytt EU-system för reseuppgifter och resetillstånd, Etias. De nya reglerna har enligt EU-kommissionen syftet att stärka den EU:s inre säkerhet och förhindra illegal invandring genom att möjliggöra förhandskontroller av tredjelandsmedborgare som inte måste ha visum för att resa in i Schengenområdet
-
I oktober 2017 genomförde EU-kommissionen en specialbarometer om inställningen till invandrare och invandring i EU. Nu har resultatet presenterats i en rapport som visar att Europas befolkning är generellt sätt positiv till såväl invandring som till vad invandrare tillför deras respektive länder. Invandring är sedan 2015 Européernas viktigaste politiska fråga.
-
Precis som förra året deltar Sverige i Mitt Europa, en informationskampanj som uppmärksammar hur EU:s investeringar används och gör nytta lokalt. Mitt Europa pågår en vecka mellan den 5 -13 maj och innebär att allmänheten får chansen att besöka projekt och företagssatsningar som finansieras av EU. I Östra Mellansverige håller tre projekt öppet.
-
Den 25 maj träder EU:s nya dataskyddsförordning i kraft och kommer då gälla hela EU i syfte att reglera hantering av personuppgifter och skydda de grundläggande fri- och rättigheterna.
-
Med start måndagen den 16e april pågår den tio dagar långa internationella övningen, Viking 18.
-
Den 9 maj firas Europadagen över hela Europa för att uppmärksamma freden och sammanhållningen i Europa.
-
I april 2015 godkände Europaparlamentet en lagstiftning som innebär att alla privata bilar ska utrustas med det så kallade eCall, en funktion som innebär att larmcentralen via 112 kontaktas direkt när en olycka uppstår. Den 31 mars 2018 trädde lagstiftningen i kraft.
-
Hur mycket betalar Sverige till EU? Vad Sverige får tillbaka? Hur ska betalningen till EU se ut i framtiden? Dessa frågor är högaktuella just nu, framförallt med tanke på brexit och dess påverkan på EU:s långtidsbudget för nästa sjuårsperiod. Nyhetssajten Europaportalen erbjuder en utförlig sammanställning av budgetfrågan och ger med hjälp av statistiska jämförelser flera perspektiv av frågorna.
-
Regeringen har skickat in en förfrågan till EU-kommissionen om att stomnätskorridoren Skandinavien-Medelhavet ska förlängas från Stockholm till Haparanda samt mellan Stockholm-Oslo via Hallsberg. Beslutet är ett resultat av flera års påtryckningar från flera svenska regioner som försökt att få EU-kommissionen och Sverige att förstå värdet av en förlängning.
-
Med utgångspunkt i Jean-Claude Junckers tal till Unionen i september 2017 har initiativen för ett mer socialt EU tagit form. I november antogs den sociala pelaren och den 13 mars 2018 blev det klart att EU kan få en ny europeisk arbetsmyndighet.
-
EU-kommissionen har öppnat en ny förslagsinfordran som ger offentliga organ chansen att söka verksamhetsbidrag och tekniskt bistånd för att driva Europa direkt-kontor (EDIC). Kontoren kan genom infordran få drivas mellan 2018-2020 i syfte att förmedla information och främja diskussion om EU-frågor på lokal- och regional nivå. Östergötland är ett av länen där kontor kan öppnas.
-
År 2010 publicerade Sveriges kommuner och Landsting (SKL) en rapport om EU:s inflytande på beslutsfattandet inom kommuner, landsting och regioner i Sverige. Nu har SKL släppt en ny rapport på samma ämne som försöker ge nya svar på till vilken grad EU påverkar den lokala nivån i Sverige.
-
I en mätning av EU-ländernas andel av förnybart bränsle i transportsektorn visar statistiken tydligt hur Sverige utklassar de andra länderna med ungefär den tredubbla andelen förnybart. Genomsnittet i EU räknas till cirka 7 % medan Sveriges andel förnybara drivmedel under 2016 uppgick till över 30 %.
-
Sveriges kommuner och landsting (SKL) utgav nyligen ”EU i lokalpolitiken”, en rapport som dels beskriver hur stor påverkan EU har på lokal och regional nivå och dels beskriver hur lokal och regional nivå i sin tur kan påverka EU. Som första exempel av hur påverkansarbete kan bedrivas uppmärksammas Region Östergötlands påverkansarbete med biogas/bioenergi.
-
EU-kommissionen har beslutat att implementera Europaparlamentets förslag om gratis interrail-biljetter för 18-åringar i Europa. Beslutet innebär att 12 miljoner euro allokeras för projektet som beräknas ge 20-30,000 ungdomar möjligheten att resa fritt i Europa.
-
Under årets internationella kvinnodag den 8 mars anordnar Europaparlamentet eventet ”Kvinnor i den digitala eran” för att lyfta den roll som kvinnor spelar i inom media och i informations- och kommunikationsteknik (IKT). Du kan följa mötet online och lyssna till flera inbjudna kvinnor och deras erfarenheter inom branschen.
-
Den 28 februari publicerades utkastet till utträdesavtalet som ger rättslig form till de framsteg som gjorts under fas 1 i förhandlingarna mellan EU och Storbritannien. Utkastet ger också förslag på text inför de återstående utträdesfrågorna och inkluderar de kompletterande förhandlingsdirektiv som antogs den 29 januari 2018.
-
Den senaste Eurobarometern visar att förtroendet för EU i Sverige är högre än genomsnittet och att unga i åldrarna 15-24 är de mest positiva. Den viktigaste frågan för svenskarna är migration precis som för majoriteten av EU-medborgarna.
-
EU-kommissionen har lagt fram ett diskussionsunderlag för den framtida långtidsbudgeten i EU. I underlaget beskriver kommissionen hur olika områden i EU kan ta nya riktningar utifrån de omprioriteringar som kan komma att genomföras. Tre scenarion för framtidens sammanhållningspolitik kan få stora konsekvenser för regioner, kommuner och städer i Europa.
-
Vinterprognosen för Euroområdets ekonomi och EU:s ekonomier visar en kraftig tillväxttakt i EU som överträffar förväntningarna från förra året och gör dagens ekonomiska klimat det snabbast växande på 10 år. Sveriges siffror skrivs dock ner en aning utifrån tidigare uppskattningar, men visar fortsatt hög och stabil tillväxt.
-
Den 6 februari antog EU-kommissionen strategin: Trovärdiga utsikter till medlemskap i EU och närmare kontakter med länderna på västra Balkan. I strategin påvisas det ömsesidiga intresset från EU och länderna i västra Balkan om framtida EU-medlemskap tillsammans med 6 steg för att nå dit.
-
Den 1 februari kom EU-kommissionens nya lagförslag gällande dricksvattenkvalitet, säker och effektiv översyn av vattenkvalitet och förbättrad information om vatten. Direktivet ska garantera principen om rätten till rent vatten som är viktig en del i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och förbättra miljön i EU.
-
Just nu pågår det förhandlingar om en ny europeisk asylpolitik i EU där en mer likartad behandling av asylsökande i EU ska gälla. Nyhetssajten Europaportalen vill ge en tydlig och sammanfattande beskrivning och bakgrund av läget har publicerat 14 frågor och svar om EU:s migrationspolitik idag och historiskt.
-
Den 31 januari nåddes en överenskommelse mellan det estländska ordförandeskapets representanter och Europaparlamentet om det reviderade direktivet gällande byggnaders energiprestanda. Från EU:s sida är det en milstolpe i vägen mot att uppnå EU:s energimål för 2020 och 2030.
-
Den 13 januari träder det reviderade betalningsdirektivet (PSD2) i kraft. Genom direktivet kommer medborgare i att dra fördelar av billigare, säkrare och mer innovativa typer av elektroniska betalningssystem.
-
Inom 12 år ska all plast i EU återvinnas och all export av plastavfall ska upphöra. Det är två av de mest prominenta förslagen som ingår i EU-kommissionens nya plaststrategi som tillkännagavs den 16 januari.
-
På initiativ av EU-kommissionen har en expertgrupp mot desinformation och falska nyheter sammansatts. Nu har gruppen haft sitt första möte i arbetet för att ta fram en EU-strategi gällande åtgärder mot desinformation och falska nyheter.
-
Som en uppföljning på det sociala toppmötet i Göteborg i november där den sociala pelaren inrättades lanserar kommissionen ett utbildningspaket för livslångt lärande, mer digital kompetens och EU-kunskap. Utbildningspaketet består främst av rekommendationer till medlemsländerna som ska höja utbildningens roll i framtidens EU.
-
Den första debatten om framtidens långtidsbudget i EU efter 2020 har genomförts. Som ett första steg har EU-kommissionen släppt en serie av samråd för att ta reda på vad som ska prioriteras i budgeten framöver. Det slutgiltiga förslaget på budgetens utformning väntas i maj 2018.
-
Bulgariens ordförandeskap i EU:s ministerråd har inletts med start den 1 januari. Under de kommande 6 månaderna kommer Bulgarien att leda rådet med mottot ”enade stå vi starka”.
-
EU-kontorets medarbetare är tillbaka i Bryssel efter julledighet och en fullspäckad hemmavecka i Östergötland. Ta chansen att följa vår bevakning av EU under våren genom EU-kontorets nyhetsbrev.