Region Östergötland

Utmaningen att ligga steget före i en pandemi



Armin Spreco och Toomas Timpka är experter på att förutsäga när många människor kan insjukna samtidigt i luftvägsinfektioner, som säsongsinfluensan och tidigare pandemier. Pandemin med covid-19 har ställt dem inför nya utmaningar.

De båda forskarna och epidemiologerna har dagligen analyserat läget i bland annat Region Östergötland och tagit fram regelbundna prognoser över vårdplatsbehovet sedan i våras. Armin Spreco har tillsammans med kollegor tidigare utvecklat en metod som gör det möjligt att pricka in när säsongsinfluensan kommer ha sin start, när toppen kommer inträffa, och hur många patienter som kommer insjukna och/eller behöva vård vid toppen. Det ger viktig information om när vårdplatser för influensapatienter behövs och när extra personal ska kallas in. Samma behov, men i klart större skala än under säsongsinfluensan, har funnits under hela pandemin.

– När vi tittar på vanliga influensor tar vi in en rad variabler från omgivningen. Människor möts, nyser, hostar och smittar varandra. Dessutom reser de, ringer till 1177 Vårdguiden på telefon, besöker vårdcentralen och söker på symptom via sökmotorer. Allt detta ger oss information om var vi är i ett influensautbrott, säger Armin Spreco.
Men nu finns också pandemins restriktioner att ta hänsyn till. Och ett nytt virus som kan bete sig på nya sätt, till exempel vad gäller hur mutationer påverkar smittspridningen.

– Pandemin med covid-19 skiljer sig från säsongsinfluensan. Det gör det mer svårförutsägbart samtidigt som vi har färre verktyg i verktygslådan. Vi kan helt enkelt inte använda många av våra vanliga epidemiologiska metoder. Under vanliga influensasäsonger beter sig exempelvis människor ungefär på samma sätt år efter år, men nu har vi haft ett ovanligt läge med snabbt skiftande restriktioner och nya beteenden, säger Toomas Timpka.
De levererar sina prognoser två till tre veckor framåt för säkrast resultat. Prognoserna har baserat sig på tillförlitliga data från sjukvårdens informationssystem och har ofta varit träffsäkra.

– Indikationen att något håller på att hända är att samtal om exempelvis hosta och feber till sjukvårdsrådgivningen ökar. Det gäller både influensa och covid-19. Men insjuknandet skiljer sig åt. Vid influensa får man ofta snabbt hög feber och sedan hosta, medan vid covid-19 kommer hostan och febern mer gradvis, säger Armin Spreco.

I början av pandemin gick smittspridningen först snabbt, men kunde bromsas då människor bland annat höll avstånd. Det ledde också troligen till att nedgången gick långsammare än vid influensa. Under sommaren var smittspridningen låg och det såg hoppfullt ut. En viss ökning i augusti och september var väntad, kopplad till återgång till arbeten, skolor och universitet. Men i december ökade smittspridningen igen på ett avvikande sätt, efter att en topp redan hade nåtts. Nu i efterhand misstänker forskarna att muterade varianter av SARS-Cov-2 kan ha nått Sverige redan då. Men det kan även finnas andra förklaringar till denna avvikelse.

– Vi såg ökningen i de datakällor vi följer och återgick snabbt till det mer intensiva prognosarbetet som pausades när smittspridningen var låg. Vi ser inget konstigt i att Sverige drabbas av en mutation ungefär samtidigt som exempelvis England som bara ligger en flygresa bort. Med den rörlighet som vi har både vad gäller människor och virus, så är det inte längre avstånd än så, säger Toomas Timpka.

– Men det bara är en hypotes vi har än så länge, att den nya uppgången som först kunde ses i slutet av december i alla fall delvis beror på att en mer smittsam variant, det är dock inget vi ännu kan konstatera. Sedan kanske man inte ska kalla det för en tredje våg – snarare en andra puckel i andravågen, säger de båda.

Toomas Timpka. 

De är ännu mitt uppe i arbetet, fler utvärderingar får komma senare. Det har varit ett intensivt år.

– Vi har lärt oss mycket om hur allt från virusets biologiska egenskaper till samhälleligt beslutsfattande och förändrade beteenden i befolkningen kan påverka förutsättningarna för att säga något om en pandemis utveckling.

Text: Maria Carlqvist

Framgångsfaktorer:

  • Region Östergötlands databaser och samtalen till 1177.
  • Samarbetet mellan regional sjukvårdsledning och epidemiologer.
  • Erfarenheten av prognoser vid fågelinfluensan, svininfluensan, och säsongsinfluensor.