Region Östergötland

Föroreningar i samhället

Ett av forskningsområdena på Arbets- och miljömedicin, som tillhör Hjärt- och medicincentrum, är forskning om hur föroreningar i miljön påverkar vår hälsa.

Bakgrund

Vissa områden i Sverige är påverkade av miljögifter av tidigare industriverksamhet som medfört en lokal kontaminering till exempel av tungmetaller och persistenta organiska miljögifter (POP).

Vilka ämnen förorenar vår miljö?

En kartläggning av förorenade områden, som genomförts i samarbete mellan Naturvårdsverket och länsstyrelserna, visar att det finns omkring 80 000 mer eller mindre förorenade områden i Sverige. Av dessa har 1500 klassificerats i den högsta riskklassen (riskklass 1) och 22 000 i en lägre riskklass (riskklass 2). Typiska ämnen som återfinns är dioxiner, PCB (Polyklorerade bifenyler), PAH (Polyaromatiska kolväten), flyktiga ämnen, kvicksilver, arsenik, kadmium, bly och krom (1).

Vad finns det för risker?

Vissa ämnen blir kvar i markens ytskikt medan andra lättare lakas ut till vattendrag och sjöar, vilket leder till att fisk och andra vattenlevande organismer får förhöjda halter av miljöföroreningar. På sikt kan även grundvattnet hotas. Det finns farhågor om att klimatförändringar ska leda till ökad rörlighet av markföroreningarna till följd av översvämningar och förhöjda temperaturer.

Förorenade markområden kan utgöra ett potentiellt hot mot människor och miljö. Fisk, bär, grönsaker, svamp, dricksvatten med mera, från dessa områden kan innehålla höga halter av miljögifter och människor som konsumerar dessa livsmedel kan ha en hög kroppsbelastning av dessa ämnen (2).

Det finns även områden som är mer eller mindre påverkade av diffus spridning av föroreningar såsom de stora sjöarna Vänern och Vättern, där fisken innehåller förhöjda halter av POP och metylkvicksilver (MeHg). Metylkvicksilver i fisk förekommer också i flera insjöar, framförallt i humusrika skogssjöar. Högkonsumenter av förorenad fisk kan ha förhöjda halter i kroppen.

Aktuellt kunskapsläge

I jordbruksområden är enskilda grävda brunnar utsatta för läckage av näringsämnen och bekämpningsmedel, vilket medför att halterna av nitrat och bekämpningsmedel kan vara förhöjda i brunnsvattnet. I områden där berggrunden är rik på arsenik, radon eller uran kan borrade brunnar ha förhöjda halter av dessa ämnen.

Vilka hälsorisker exponering av olika typer av miljöföreningar medför är ofullständigt studerat. Även negativa effekter på grund av samverkan av miljöföroreningar är lite studerat. Flera faktorer kan påverka människors exponering och upptag av miljögifter bland annat livsstilsfaktorer, kostvanor, ålder, genetiska faktorer och sjukdom. Det är viktigt att identifiera faktorer som har betydelse för hälsoriskerna. Även om utsläppen av många miljöföroreningar har minskat under senare år så tar det mycket lång tid innan halterna av persistenta föreningar i mark och vatten minskar.

Frågeställning - det här undersöker vi just nu

Inom vår verksamhet pågår just nu studier av befolkningen i Glasbruksområdet. Dessa studier syftar till att utveckla en modell för hälsoriskbedömning som i framtiden ska kunna användas vid identifiering av riskgrupper och utredning av hälsorisker i befolkningar från olika typer av förorenade områden, där föroreningar misstänks ha spridits till livsmedel såsom fisk, grönsaker, bär, svamp, dricksvatten med mera. Studierna syftar också till att förbättra situationen för boende i kontaminerade områden, minska deras oro samt på sikt förbättra folkhälsan.

Kontakt

Bild på Bengt Ståhlbom

Bengt Ståhlbom

Verksamhetschef

010-103 14 45

e-post